Fler än 50 gånger under förra året stängdes tillgången till internet ned av statliga myndigheter i olika länder i världen.
– I de värsta fallen har ett strypt internet också kopplats samman med kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Vi ser att när internet stängs ned sker samtidigt grymma brott, säger Deji Olukotun vid organisationen Access Now, en internationell organisation som verkar för att utöka och försvara utsatta användares digitala rättigheter.
Deji Olukotun berättar att sociala medier blockerats och internet stängts ned i Etiopien under det gångna året.
– Dussintals människor har dödats i samband med protester i Etiopien, många av dem under internetavbrott då det är svårt att rapportera om vad som händer.
Han säger att ledare stängt ned internet för att påverka demokratiska processer, däribland val.
– I februari 2016 blockerades sociala medier av president Yoweri Museveni i Uganda och samma sak hände i Gambia i december i samband med valet där.
I tre andra fall har regeringar stängt ned internet med hänvisning till att det skulle förhindra studenter att fuska vid tentor, berättar Deji Olukotun.
Det är viktigt att det internet som människor får tillgång till när de kopplar upp sig är hela nätet och inte bara en muromgärdad trädgård.
Deji Olukotun, vid organisationen Access Now
Regeringar verkar dock inte ha tagit med i beräkningen de eventuella följderna av att internet stängs ned, utöver att yttrandefriheten inskränks. Att internet har stängts ned har påverkat den ekonomiska aktiviteten och inneburit förluster på 2,4 miljarder dollar för länder under 2015 enligt en ny studie från Brookings Institute.
Det har lett till störst förluster för Indien, Saudiarabien och Marocko visar studien.
Även om många regeringar valt att begränsa tillgången till nätet var det många andra regeringar som investerade miljarder under förra året för att öka tillgången till internet.
– På det hela taget vill de flesta regeringar öka tillgången till internet. Många ser det som en möjlighet att delta i den globala ekonomin och vara konkurrenskraftig, säger Deji Olukotun.
Han konstaterar att det finns många sätt att begränsa tillgången till internet, vid sidan av att regimer stänger ned internet helt.
– Det är viktigt att det internet som människor får tillgång till när de kopplar upp sig är hela nätet och inte bara en muromgärdad trädgård.
Deji Olukotun säger att det händer allt oftare att länder stänger ned internet och att regeringar använder sig av avancerade metoder för att störa åtkomsten för vissa grupper, samt förhindrar att användare kan komma runt en blockerad tillgång.
Han menar att ett sätt att förhindra detta är att internetleverantörer inte går med på att uppfylla regeringars krav.
– Telekommunikationsföretag kan vägra att gå med på kraven, eller åtminstone dokumentera dessa för att visa vad som har skett.
Han påpekar också att FN-organet Internationella teleunionen, ITU, skulle kunna göra mer genom att uttala sig i samband med specifika händelser.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr