Vrinnevisjukhusets ledning sade att de saknade pengar att ersätta de som fick arbeta extra och göra dubbelpass på sin semester. Men samtidigt fick två chefer 100 000 kronor var för att ringa in extrapersonal – ett arbete som de sedan i stort sett slapp göra.
Sommaren 2016 var ovanligt kämpig för akutpersonalen på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Med åtta tjänster vakanta stod det på förhand klart att personalen skulle få ställa upp och hoppa in på sin semester.
Att ledningen dessutom meddelat att det, till skillnad från tidigare år, inte heller fanns pengar att betala ersättning var en källa till missnöje. Men när det visade sig att två chefer fått 100 000 kronor var för att vid krisläge vara beredda att ringa in extrapersonal gick personalen i taket.
– Folk är så jävla förbannade på det här. De har gemensamt gått in och löst sommaren åt regionen och ledningen utan sedvanlig ersättning, men så har de här cheferna beviljats sådana här galna ersättningar, säger Sebastian Carlsson, medicinsk sekreterare på sjukhusets akutavdelning.
Folk är så jävla förbannade på det här.
Sebastian Carlsson, medicinsk sekreterare på Vrinnevisjukhusets akutavdelning
Men det skulle bli än värre. När sommaren var över hade personalen själva lyckats fylla upp de luckor som fanns i schemat. Vid endast ett tillfälle vardera behövde en chef rycka ut, den ena i en halvtimma och den andra i en timma – något som nu bekräftas av Region Östergötlands HR-direktör.
– Jag kan inte se att de brutit beredskapen i någon större omfattning. Sedan vet jag inte om de gjorde det utan att ta betalt, men det är inte angivet i tjänstgöringslistorna, säger HR-direktören Zilla Jonsson.
Jag kan inte se att de brutit beredskapen i någon större omfattning.
Zilla Jonsson, HR-direktör, Region Östergötland
Just den detaljen är något som upprör Sebastian Carlsson och, säger han, många arbetskamrater med honom, såväl sjuk- och undersköterskor som de medicinska sekreterarna. Men än mer konfunderad blir han av att flera av de som vid bemanningskris skulle ha ringt cheferna om hjälp inte ens verkar ha informerats om att möjligheten fanns.
– Det visar sig att flera av de ledningsansvariga sjuksköterskorna som skulle begära hjälp inte ens vetat om att det har funnits. Cheferna behövde alltså inte göra något för de här pengarna. Visst man kan säga att man haft jour, men i slutändan behövde de göra noll för de här pengarna och personalen löste det själva, säger han.
Arbetaren har tidigare skrivit om att konstant personalbrist på sjukhuset lett till inspektioner från Arbetsmiljöverket. Under vintern och våren kämpade personalen på akuten med att täcka upp för de åtta tjänster som inte tillsatts, och många låg redan högt i övertidsuttaget när väl sommaren kom.
Men i stället för semester beordrades personalen in från ledigheten. Enligt uppgift i Norrköpings Tidningar ska det även ha förekommit flera fall av dubbelpass, alltså 19 timmars arbete i streck.
– Så länge man kan minnas har den som gått in och tagit extrapass under sommaren fått omkring 1 000 kronor per pass. Men nu skulle man bli tvingad att jobba utan. Personalen slet under sommaren och så får man det här serverat att det fanns massa pengar. Det är nästan vad man hade behövt lägga på personalen, säger Hedvig Axén, huvudskyddsombud för Vårdförbundet.
Enligt HR-direktören Zilla Jonsson tog regionen beslutet att den ersättningen nu skulle utgå. I stället lades de pengarna på en satsning på de sjuksköterskor som arbetar kvällar, nätter och helger. Satsningen skulle locka fler anställda till sjukhuset, något som enligt Vårdförbundet misslyckades. De 200 000 kronor som lades på de två chefernas beredskapsersättning kan inte ses som en del av samma pott, menar HR-direktören. Att välja att i stället lägga pengarna på personalen var inte möjligt, säger hon.
– Att vi inte har extra semesterersättning är ett beslut som fattats för hela Region Östergötland. Det är inte upp till de berörda enheterna att fatta det. Vi kan inte ha olika varianter som pågår samtidigt, säger Zilla Jonsson.
Men enligt Hedvig Axén har affären kommit att ingjuta allt annat än lust att arbeta kvar hos de anställda. Snarare upplevs det som att ledningen tydligt visat hur man värderar de på golvet i förhållande till cheferna.
– Det man känner på golvet är att vi inte är lika mycket värda. Det blir väldigt dubbla signaler och har fått folk att fundera på om det här är en arbetsplats de vill jobba på. Det är väldigt kontraproduktivt när man har personalbrist.
Det man känner på golvet är att vi inte är lika mycket värda.
Hedvig Axén, huvudskyddsombud för Vårdförbundet
Enligt Zilla Jonsson ersattes de båda cheferna i enlighet med kollektivavtalets tariffer för beredskapsarbete. Uppdraget att vara i beredskap att via telefon lösa uppkomna bemanningsproblem varade i tre månader och ersattes med totalt 100 000 kronor per person. Beslutet togs enligt henne på sjukhusnivå av verksamhets- och produktionsenhetschefer. Men även om det gick rätt till kommer det inte att upprepas, säger hon.
I efterföljande artikel svarar HR-direktören på fler av Arbetarens frågor. Arbetaren har också tidigare skrivit om att sjukhusledningen rekommenderat stressade anställda att söka sig till sjukhuskyrkan. Om det kan du läsa här.