Problemen med antibiotikaresistens hänger samman med den omfattande användningen av antibiotika inom jordbruket och livsmedelsproduktionen. För närvarande beräknas runt 700 000 människor om året dö i antibiotikaresistensen spår, en siffra som kan komma att stiga dramatiskt med tiden.
Resistens kan utvecklas bland bakterier, virus, parasiter och svampar som inte längre svarar på antimikrobiella mediciner som antibiotika och andra läkemedel som tidigare var effektiva i kampen mot infektioner. Den kommersiella användningen av dessa mediciner för att främja tillväxten bland djur har blivit allt mer vanlig.
I en artikel som i höstas publicerades i Huffington Post varnade cheferna för tre stora internationella organisationer för att antibiotikaresistensen har potential att ”bli mer dödlig än cancer och orsaka uppemot tio miljoner dödsfall om året” och dessutom få förödande ekonomiska effekter.
I sin artikel hänvisade cheferna för Världshälsoorganisationen WHO, FN:s jordbruksorganisation FAO, samt Världsorganisationen för djurhälsa, till forskning utförd i Storbritannien.
Enligt artikeln kan antimikrobiell resistens, om inget görs, leda till att vanliga kirurgiska ingrepp blir allt mer riskfyllda eftersom infektioner blir mer svårbehandlade. Det skulle kunna betyda att en stor del av de framsteg som har uppnåtts inom sjukvården under 1900-talet kan gå förlorade.
Vid sidan av de stigande dödstalen varnar FN-organ dessutom för de risker som antibiotikaresistensen kan innebära på flera andra områden – däribland för matsäkerheten.
Antimikrobiell resistens finns beskrivet så långt tillbaka som 1940, men forskningen runt fenomenet är fortfarande bara i sin linda, enligt FAO. Och antalet fall var mycket få innan antibiotikaanvändningen kom igång.
FN-organet menar att användning av antibiotika enbart för att främja tillväxten bland djur bör fasas ut. I stället bör andra alternativ användas för att förbättra djurs hälsa, däribland utökade vaccinationsprogram. FAO menar vidare att spår efter antimikrobiella läkemedel i miljön, i synnerhet i vattenkällor, ska bevakas på samma sätt som sker med andra farliga substanser.
En rapport skriven av FAO i samarbete med experter från Royal Veterinary College i London lyfter fram bevis för de stora faror som väntar i framtiden. Som exempel nämns att honungsbin i USA har andra bakterier i sina kroppar än bin på andra platser i världen, vilket beror på användningen av antibiotikan tetracyklin i bikupor.
Användningen av tetracyklin har förekommit sedan 1950-talet. Fiskodlingar i Kina har förvandlats till reservoarer för fiskar som bär på gener som är resistenta mot kinoloner, en viktig typ av antibiotika som i allt högre grad börjat användas på grund av den tilltagande resistensen mot äldre mediciner som tetracyklin.
På senare tid har även resistens mot kolistin rapporterats från flera länder, en antibiotika som fram till nyligen har betraktats som en ”sista sortens” läkemedel för människor. Ett faktum som ytterligare understryker behovet av att se över djurhållningen i världen, eftersom kolistin i flera decennier har använts vid uppfödningen av både land- och vattenlevande djur.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr