FN-organet ILO, Internationella arbetsorganisationen, beräknar att antalet arbetslösa i världen under året kommer att öka med ytterligare 3,4 miljoner. Orsaken är främst en försämrad arbetsmarknad i tillväxtländerna, i synnerhet i Latinamerika och Karibien. Detta samtidigt som ILO bedömer att arbetslösheten är på nedgång i flera länder i Europa samt i USA och Kanada.
De 1,4 miljarder människor som arbetar under otrygga förhållanden kommer inte heller att minska under året, varnar rapportförfattarna. Hela 42 procent av alla som arbetar i världen gör det under osäkra förhållanden, enligt ILO.
– Nästan varannan arbetstagare i tillväxtländerna har otrygga anställningar och i utvecklingsländerna handlar det om fler än fyra av fem arbetare, säger Steven Tobin, som är ILO:s chefsekonom och rapportens huvudförfattare.
Sedan 2009 har andelen i arbetsför ålder som är beredda att flytta utomlands för att hitta jobb stigit i nästan alla världens regioner. Särskilt tydlig är den utvecklingen i Latinamerika och arabländerna, enligt studien.
Rapportförfattarna lyfter även fram att många sociala orättvisor hämmar både tillväxten och välfärden i många länder. I synnerhet gäller det orättvisor mellan könen, och som exempel nämner ILO att kvinnor i Nordafrika löper dubbelt så hög risk att drabbas av arbetslöshet som män.
I många länder i världen har arbetarnas löner stagnerat och i flera länder har deras löner inte ökat i närheten så snabbt som vinsterna till kapitalägarna.
Anna Ratcliff, talesperson för Oxfam
ILO varnar för att de stora orättvisorna ökar risken för sociala spänningar i nästan alla världens regioner. Organet menar att det krävs ett internationellt samarbete med ekonomiska stimulansåtgärder och offentliga investeringar för att sätta fart på den globala ekonomin. Detta för att motverka den ökning av arbetslösheten som annars väntar.
Samtidigt visar biståndsorganisationen Oxfams nya rapport om orättvisorna i världen att stora grupper halkar efter, samtidigt som chefer för stora företag kammar hem bonusar i mångmiljonklassen.
Enligt Anna Ratcliff, talesperson för Oxfam, är problemet i världen bristen på en sund fördelningspolitik.
– Den absolut största delen av de inkomster som genererats de senaste 30 åren har gått till kapitalägare och till dem i toppen av samhället. I många länder i världen har arbetarnas löner stagnerat och i flera länder har deras löner inte ökat i närheten så snabbt som vinsterna till kapitalägarna, säger hon.
Hon menar att storföretagen undviker skatter och pressar ned löner i syfte att öka utdelningarna till sina rika aktieägare. Dessutom lägger företagen, enligt Anna Ratcliff, stora belopp på lobbyarbete som syftar till att få länders regeringar att skapa regler till deras fördel, vilket leder till att låga pensioner, försämrad arbetsrätt och osäkra anställningar blir vanligare över hela världen – och det är ofta kvinnor och ungdomar som drabbas värst.
FN:s livsmedelsprogram, WFP, har samtidigt tagit fram nya uppgifter som visar hur stora skillnader i pris det kan vara för en enkel måltid, när siffrorna jämförts med befolkningarnas genomsnittsinkomster i olika länder. Analysen ingår i en satsning från WFP som går under namnet ”Hot Dinner Data” och som offentliggjordes strax innan årets upplaga av Världsekonomiskt Forum inleddes i Davos på måndagen.
– Hot Dinner Data syftar till att inför världen visa upp de stora skillnaderna i köpkraft som råder mellan rika och fattiga när de försöker tillfredsställa sitt grundläggande behov av mat, säger WFP:s chefsekonom Arif Husain.
Hot Dinner Data visar att människor i utvecklingsländer tvingas betala upp till 100 gånger så mycket för ett mål enklare mat jämfört med befolkningen i rika länder. I de mest extrema fallen, som i regioner där det råder konflikter, kan priset bli hela 300 gånger så högt, i förhållande till inkomst.
Som exempel nämns att en portion böngryta, som är ett näringsrikt standardmål i många länder och kulturer, kostar en invånare i Schweiz motsvarande 0,41 procent av deras dagliga inkomst. Samma böngryta kostar för en person i Malawi motsvarande 41 procent av dennes dagsinkomst, det vill säga hundra gånger så mycket. För en indier eller nicaraguan är priset för samma böngryta mellan 10 och 15 gånger så dyrt som för en schweizare, enligt Hot Dinner Data.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr