Det var i november förra året som de båda partiledarna för HDP, Selahattin Demirtas och Figen Yüksekda, på ytterst vaga grunder greps i sina hem av turkisk polis.
Det prokurdiska vänsterpartiet HDP är landets tredje största och lockar en stor del av landets opposition som motsätter sig president Erdoğans allt mer auktoritära styre.Men polis och militär har det senaste året slagit till hårt mot partiet och dess sympatisörer med omfattande gripanden och trakasserier.
Politiker fängslas och barn och civila dödas i kurdiska städer. Turkiet har klivit över varje gräns när det gäller mänskliga rättigheter.
Cenan Karaer, från Kurdiska demokratiska samhällscentret i Stockholm
I veckan kom åklagarens yrkanden mot elva av partiets ledare, däribland de två partiledarna. Går domstolen på åklagarlinjen riskerar Demirtas nu att dömas till mellan 43 och ofattbara 142 år fängelse samtidigt som Yüksekdag hotas med 30 till 83 års inlåsning.
Båda två ska dessutom hållas fortsatt fängslade i väntan på rättegång, enligt uppgifter till den statliga turkiska nyhetsbyrån Anatolia.
– Det här var absolut inte oväntat. Det hör snarare ihop med vad som nu händer i landet där politiker fängslas och barn och civila dödas i kurdiska städer. Turkiet har klivit över varje gräns när det gäller mänskliga rättigheter, säger Cenan Karaer från Kurdiska demokratiska samhällscentret i Stockholm till Arbetaren.
Centret jobbar nära HDP och följer oroat utvecklingen i Turkiet.
– Som det är nu ser vi ingen annan lösning än att externa krafter kliver in och försöker påverka Turkiet. Men allt man hör från den svenska regeringen och EU är att de uttalar sin oro. Det är folket i Turkiet som är oroade, från politiskt håll krävs handling, säger Cenan Karaer.
Nyheten om åklagarens yrkanden kom dagen innan parlamentet i Ankara godkänt de första sju artiklarna till ett omfattande förslag om en ny grundlag i landet som väntas utöka Erdoğans makt kraftigt. Hela förslaget har tagits fram av regeringspartiet AKP och innebär bland mycket annat att Erdoğan kan fortsätta att styra landet fram till 2029.
HDP har som protest, efter den långa tiden av upprepade gripanden och trakasserier, bojkottat delar av arbetet i parlamentet och stod också över den kontroversiella omröstningen.
De gripna HDP-ledarna anklagas bland annat för att ha spridit propaganda för den kurdiska gerillan PKK och för att ha uppmanat människor att bryta mot demonstrationslagarna i landet, något de upprepade gånger nekat till.
– Grunderna för åtalet är löjliga. Men politiska fångar finns det gott om i Turkiet och det här är ett meddelande från regimen till alla kurder och till dem som är vänster i landet att de kommer att fortsätta köra över oppositionen så hårt de bara kan, säger Cenan Karer.
Trots det kraftigt upptrappade läget i landet fortsätter EU:s starkt kritiserade flyktingavtal med Turkiet. Ett avtal, underskrivet av unionens samtliga 28 regeringschefer, som ger Turkiet omkring 30 miljarder kronor fram till 2018.
Avtalet innebär också, enligt flera internationella bedömare, att EU ligger lågt i sin kritik av Turkiet då de är rädda att Erdoğan ska dra sig ur och därmed öppna gränserna mot Europa.
När rättegången mot Selahattin Demirtas och Figen Yüksekda påbörjas är än så länge inte bestämt.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.