I en film som lagts upp på Youtube uppmanar en man Mexikos befolkning att gå ut på gatorna och protestera mot att energipriserna vid årsskiftet höjdes med upp till 20 procent.
”Tiden är inne för att störta det korrumperade politiska systemet, det är nu eller aldrig”, säger Amín Cholác på Youtube-klippet, som visats tusentals gånger.
I filmen uppmanas tittarna att delta i protester mot regeringen och den konservativa presidenten Enrique Peña Nieto.
– Jag gjorde videon eftersom vi inte står ut längre, landet kan inte stå ut längre, säger Amín Choláç, som är jurist och ordförande för organisationen Dos Valles Valientes i den sydliga delstaten Chiapas.
Filmen har även spritts vidare genom andra digitala kanaler.
– Den har blivit väl mottagen av människor över hela landet. Men jag har också mottagit hot, berättar Amín Cholác.
Amín Cholács organisation är särskilt kritisk mot de höjda elpriserna, och filmens snabba spridning är ett bevis för den ökade betydelse internet har fått i Mexiko. Samtidigt förekommer också motattacker, där krafter som är lojala med makten sprider desinformation och propaganda.
Priset på bensin höjdes vid årsskiftet på grund av slopade subventioner, vilket utlöste en våg av protester, plundringar av butiker, blockader och vägspärrar, samt en rad rättsprocesser drivna av fackföreningar, bondeorganisationer, studenter och butiksägare.
Samtidigt steg även priserna på el och gas, något som fick bägaren av frustration att rinna över för många när det gäller den straffrihet, korruption och sociala orättvisor som råder i landet.
Med tiden har protesterna mattats något, men de visar inga tecken på att upphöra. Hittills har minst sex personer dödats och 1 500 gripits i samband med aktionerna och dussintals butiker har plundrats.
Enligt en undersökning hade 59 procent av mexikanerna tillgång till internet 2015 och det finns nästan lika många mobiltelefoner som invånare i landet. De höjda bensin- och energipriserna, som går under namnet ”gasolinazo”, har på senare tid varit ett hett ämne på sociala medier, berättar kommunikationsexperten Rossana Reguillo.
– Det var ett viktigt ämne som trendade eftersom det är en fråga som påverkar hela samhället, säger hon.
Det dröjde dock inte länge innan protesterna på nätet började bemötas av motreaktioner, enligt Rossana Reguillo, som arbetar för avdelningen Signa Lab som tillhör en privat högskola. En undersökning från Signa Lab visar att det kom budskap från fler än 10 000 Twitterkonton som syftade till att kväsa protesterna.
En studie som gjordes i samarbete mellan forskare från USA och Mexiko i höstas visade att det finns en stark närvaro av så kallade nättroll som försöker påverka de diskussioner som förs i sociala medier. Detta är ett allt vanligare fenomen, och flera experter påtalar som exempel det som skedde i Brasilien under den långa process som ledde till att president Dilma Rousseff avsattes i augusti förra året.
Flera bedömare menar att kampanjerna på sociala medier iscensätts av företag som arbetar för myndigheter och politiska partier i syfte att påverka debatten.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr