En ny rapport från FN:s livsmedelsorganisation FAO och Panamerikanska hälsoorganisationen visar att 360 miljoner människor i Latinamerika är överviktiga, varav 140 miljoner är kraftigt överviktiga.
– Ökningen av andelen överviktiga är mycket oroande. För att minska andelen måste vi satsa hårdare på näringsriktig mat som produceras med hållbara metoder, sade FAO:s regionala representant Eve Crowley i samband med att rapporten lanserade vid organets högkvarter i Santiago förra veckan.
Rapportförfattarna slår fast att de ökande problemen med övervikt leder till att fler drabbas av kroniska sjukdomar och att vårdkostnaderna ökar. Att det främst gäller kvinnor och barn innebär samtidigt att det handlar om framtidens arbetskraft.
En mer positiv trend är att andelen undernärda i Latinamerika och Karibien sjunker. I dag bedöms 5,5 procent av regionens invånare lida av undernäring. Mest utbrett är problemet i Karibien, vilket främst beror på att över hälften av befolkningen i Haiti är undernärda.
Undernäringen bland barn har minskat från 24,5 procent år 1990 till drygt 11 procent år 2015, vilket innebär nästan 8 miljoner färre undernärda barn.
I Latinamerika är sötade livsmedel och kött lättillgängligt.
Eve Crowley, FAO:s representant i Latinamerika
Trots att kampen mot undernäringen går framåt lider dock fortfarande drygt 6 miljoner barn i regionen av undernäring. Närmare 700 000 barn beräknas lida av akut undernäring.
Eve Crowley säger att flera orsaker ligger bakom de ökande problemen med övervikt.
– I Latinamerika är sötade livsmedel och kött lättillgängligt. Och det är fortsatt svårt att se till att det ska finnas tillgång till näringsriktig, nyttig och billig mat i varje kvarter.
Hon påpekar att onyttig processad mat dessutom ofta är billigare än mer hälsosamma livsmedel.
– Det är ett dilemma, främst när det gäller hushåll med låga inkomster, säger hon.
Enligt Eve Crowley har konsumtionsmönstren förändrats och många börjat byta ut en traditionell kost bestående av grönsaker, spannmål, frukter och baljväxter mot processad mat som innehåller betydligt mer fett, socker och salt. Detta samtidigt som snabbmatsindustrin bedriver intensiva reklamkampanjer.
Hon menar att det krävs flera åtgärder för att motverka utvecklingen så som ökade informationsinsatser, varningstexter, höjda skatter på onyttig mat och subventioner för nyttigare livsmedel.
Enligt den nya rapporten är över hälften av befolkningarna överviktiga i alla regionens länder, med undantag för Haiti, Paraguay och Nicaragua. Högst andel överviktiga finns i Bahamas, där 69 procent av befolkningen väger för mycket, följt av Mexiko på 64 procent och Chile på 63 procent.
Gymnastikläraren Erick Espinoza arbetar på en skola i Santiago. Han menar att allt fler elever med tiden börjat ta med sig mellanmål bestående av chips, kex, kakor och söta drycker.
Förra årets förbjöds chilenska skolkiosker att sälja varor som innehåller mycket socker, salt och fett.
– De tvingas att sälja frukt och yoghurt i stället, men verksamheten går inte bra. Barnen tar i stället med sig andra mellanmål hemifrån, säger Erick Espinoza.
Författarna till den nya rapporten påpekar att flera länder i regionen har infört sockerskatter på läsk, däribland Barbados, Chile, Dominikanska republiken och Mexiko. Länder som Bolivia, Ecuador, Peru och Chile har dessutom skärpt lagarna för livsmedelsreklam.
I 20 av de 33 undersökta länderna uppges övervikt vara betydligt vanligare bland kvinnor än män.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr