Den 22 december skrev Donald Trump på Twitter att ”USA måste kraftigt förstärka och öka sin kärnvapenkapacitet till dess att resten av världen har kommit till besinning när det gäller kärnvapen”. Han har också sagt att det är hans främsta prioritering att riva upp kärnavtalet med Iran som förhandlades fram av den tidigare presidenten Barack Obama.
Svenska Beatrice Fihn som är chef för en internationell kampanj som vill avskaffa alla former av kärnvapen beskriver dessa uttalanden som ”kärnvapenskrammel”. Hon säger att det är absolut nödvändigt att nå ett avtal.
– Obamaadministrationen var motståndare till ett förbud mot kärnvapen trots Barack Obamas yttrande om motsatsen. Det finns inga förväntningar på att Donald Trump ska ställa sig mer positiv. Detta avtal kommer att förhandlas fram med eller utan stöd från USA, så jag ser inte att Donald Trump kommer att ha något betydande inflytande. Dock bör hans retorik definitivt fungera som en motivation för oss alla, säger hon.
Beatrice Fihn och representanter för andra organisationer som arbetar med frågan väntar på tydligare uttalanden från Trumpadministrationen innan de fastställer sina strategier.
Donald Trump har tidigare talat om värdet av att vara oförutsägbar i kärnvapenfrågan som ett sätt att få andra ledare att vara tillmötesgående. Det är också något som är kännetecknande för Nordkoreas högste ledare Kim Jong-Un. I sitt nyårstal sade han att Nordkorea är i slutskedet av sina förberedelser för att testskjuta en interkontinental ballistisk missil.
Det krävs ett tydligt förbud mot användning och innehav av kärnvapen i avtalet, men det kommer att bli en utmaning att se till att förbudet omfattar annan relevant verksamhet också.
Beatrice Fihn, kärnvapenmotståndare
I slutet av förra året togs beslutet i FN:s generalförsamling om att arrangera en konferens i mars 2017 för att förhandla om ett ”rättsligt bindande avtal för ett förbud av kärnvapen som skulle leda till ett totalt avskaffande”.
År 1968 kom icke-spridningsavtalet som innebar att kärnvapenmakterna lovade att på sikt avskaffa sina kärnvapen. Än så länge har dock detta inte skett. Det finns en bred enighet kring att avtalet måste omförhandlas för att kunna vara effektivt.
Den senaste konferensen 2015 om översyn av fördraget om icke-spridning av kärnvapen var ett misslyckade till stor del på grund av att det inte gick att involvera Iran och Israel.
Under det kommande årtiondet väntas USA lägga runt en 500 miljarder dollar på underhåll och skötsel av leveranssystem för kärnvapenarsenalen, betydligt mer än det amerikanska försvarsdepartementet uppger krävs för att förhindra en kärnvapenattack.
– Det krävs ett tydligt förbud mot användning och innehav av kärnvapen i avtalet, men det kommer att bli en utmaning att se till att förbudet omfattar annan relevant verksamhet också, som stöd till andra stater som inte är parter i avtalet, säger Beatrice Fihn.
Hon menar att det kommer att krävas en hel del arbete att få så många stater som möjligt att delta i förhandlingarna och att underteckna avtalet.
– Och den verkliga utmaningen kommer att bli att genomföra avtalet, säger hon.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr