Det var i förra veckan som regionstyrelsen i Region Örebro län röstade för att bilda ett gemensamt bussbolag tillsammans med Region Västmanland. Därmed hoppas man komma till rätta med problemen inom bussbranschen i länet, som bland annat inneburit att allt färre resenärer valt att åka buss i Örebro.
Siffror har också visat på en ökad otrygghet bland resenärer, och för många bussförare innebär det en stor osäkerhet när jobben riskerar att försvinna efter varje ny upphandling om vilka som ska ta över driften av kollektivtrafiken.
Förebilden är Västmanland, där busstrafiken i Västerås sköts av det offentligt ägda AB Västerås lokaltrafik, ABVL. Vid regionstyrelsens möte förra veckan röstade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna för att regionen skulle ta över både stads- och landsortstrafiken genom ett nytt bolag. Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna röstade emot.
– För bussförarna innebär egen drift ökad anställningstrygghet eftersom vi inte behöver upphandla ny operatör efter viss avtalstid, vilket alltid skapar en osäkerhet om man får behålla jobbet eller inte, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson, regionstyrelsens avgående ordförande, i ett uttalande.
För bussförarna innebär egen drift ökad anställningstrygghet.
Marie-Louise Forsberg-Fransson, regionstyrelsens avgående ordförande, Region Örebro län
Oppositionen å andra sidan menar att regionen i stället borde bli bättre på upphandlingar. De vill inte se ett gemensamt bolag ägt av de bägge regionerna.
På onsdag nästa vecka behandlas frågan av regionstyrelsen i Västmanland och förhoppningen är därefter att vidare beslut om bildandet av det gemensamma bolaget kan klubbas under våren och att det planerade bolaget kan komma igång med trafiken hösten 2019, då det nuvarande entreprenörsavtalet avslutas.
Jasidan menar att också mindre lokala bussbolag kommer att gynnas, då de ska erbjudas plats i de regionala upphandlingarna som är tänkta att ske genom ett ramavtal.
– Av erfarenhet vet vi att det alltid är struligt med stora upphandlingar och byten av entreprenörer. Vi tror helt enkelt att vi kan lösa många problem som nu finns genom att det blir mer flexibelt att driva trafiken i egen regi. Och i det yttersta ledet handlar det om chaufförerna. När trafiken fungerar dåligt är det de som får skäll av missnöjda resenärer, säger Anders Ceder, socialdemokratiskt regionråd och vice ordförande för nämnden för samhällsbyggnad i Region Örebro län, till Arbetaren.
Trivs chaufförerna trivs också resenärerna.
Mats Gunnarsson, regionråd, MP, Region Örebro län
Marie-Louise Forsberg-Fransson har också sagt att vid ett eget driftansvar skulle regionerna kunna arbeta mer aktivt med frågor som berör bland annat miljö och jämställdhet. Där får hon också medhåll av Miljöpartiets regionråd Mats Gunnarsson.
– Ett av flera dilemman är att bussföraryrket inte har sådan hög status och det har knappast blivit bättre för att folk blir uppsagda med jämna mellanrum. Det vill vi ända på.
På vilket vis skulle det bli bättre för chaufförerna om ni tog över driften?
– Då visar vi att vi prioriterar förarna och de slipper oroa sig för att bli uppsagda när de vet att vårt bolag rullar på och det inte blir massa nya upphandlingar. Modellen är Västmanland där trafiken redan i dag körs av ett offentligt bolag och där är resenärerna också betydligt mer nöjda. Trivs chaufförerna trivs också resenärerna, säger Mats Gunnarsson till Arbetaren.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.