FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter antogs för tio år sedan och är den första i sitt slag som erkänner och lyfter fram vikten av ursprungsbefolkningars rättigheter.
– Den lyfter fram rätten till kompensation när det gäller historiska orättvisor och orättvisor som ursprungsbefolkningar drabbas av i dag, sade Victoria Tauli-Corpuz, FN:s särskilda rapportör för ursprungsfolks rättigheter, vid en presskonferens den 26 januari.
Även om deklarationen inte är rättsligt bindande garanterar den rätten till självbestämmande och rätten till mark, samt syftar till att motverka diskriminering av ursprungsbefolkningar.
Victoria Tauli-Corpuz framhåller att ursprungsbefolkningars rättigheter hotas av bland annat utvinningsindustrin som tar över ursprungsfolkens mark.
Vid den här typen av beslut måste man samråda med ursprungsbefolkningarna eftersom de kommer att bli direkt berörda.
Victoria Tauli-Corpuz, FN:s särskilda rapportör för ursprungsfolks rättigheter
USA:s president Donald Trump har nyligen gett grönt ljus till att bygga en mycket omstridd oljeledning i North Dakota och den kontroversiella oljeledningen Keystone XL. Det var projekt som pausades av den tidigare presidenten Barack Obama för ytterligare utredning kring miljöaspekter och efter kritik om att ursprungsfolk uteslutits vid konsultationer.
Victoria Tauli-Corpuz har uppmanat den amerikanska regeringen att följa deklarationen och genomföra samråd med de ursprungsfolk som tidigare uteslutits från planeringsprocesserna.
– Det är beklagligt att dessa krav ännu inte har uppfyllts. Vid den här typen av beslut måste man samråda med ursprungsbefolkningarna eftersom de kommer att bli direkt berörda, säger hon.
Kritiker menar att det inte har gjorts en korrekt bedömning av risken för oljeutsläpp och påverkan på miljön i samband med projekten.
Vi är motståndare till obetänksamma och politiskt motiverade projekt som oljeledningen i North Dakota som innebär att man struntar i våra rättigheter och äventyrar vårt vatten.
David Archambault II, företrädare för ursprungsbefolkningen Standing Rock Sioux
Enligt uppgifter från federala myndigheter är utsläpp från oljeledningar relativt vanliga, vilket ökar risken för föroreningar av vatten. Mellan 2010 och 2013 rapporterades nära 2 000 läckor.
Oljeutvinning, transport och förbränning ökar också utsläppen av metan och koldioxid i atmosfären, vilket bidrar till den globala uppvärmningen och klimatförändringar.
– Vi är inte motståndare till ett oberoende när det gäller energiförsörjning. Vi är motståndare till obetänksamma och politiskt motiverade projekt som oljeledningen i North Dakota som innebär att man struntar i våra rättigheter och äventyrar vårt vatten. Ett andra Flint skulle inte göra USA fantastiskt igen, säger David Archambault II, företrädare för ursprungsbefolkningen Standing Rock Sioux.
Han syftade på miljöskandalen i staden Flint i Michigan där dricksvattnet blivit förgiftat av bly.
Erich Pica, ordförande för miljöorganisationen Friends of the Earth, säger att beslutet avspeglar Donald Trumps likgiltighet inför de ”miljontals amerikaner som kämpat för att skydda vårt lands marker, vatten, heliga platser och klimat från farliga oljeledningar”.
Victoria Tauli-Corpuz är också kritisk till ett lagförslag i North Dakota som skulle friskriva bilförare från ansvar vid olyckor i samband med att demonstranter står på vägen.
– Mitt budskap är att ursprungsbefolkningar måste fortsätta att hävda sina rättigheter enligt FN:s deklaration, men också att USA måste uppfylla sina skyldigheter att följa deklarationen.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr