Det finns en till synes oöverbryggbar motsättning mellan parterna som nu förhandlar om det industriavtal som kommer att sätta löneökningstakten för hela den svenska arbetsmarknaden.
Som förutspått har stötestenen blivit LO-fackens låglönesatsning, som ska ge de med lön under 24 000 påslag i kronor, vilket är ett av IF Metalls krav. Men arbetsköparna har kört ned klackarna rejält och hotar att dra sig ur avtalet om IF Metall framhärdar i sitt krav.
– Ja, om det leder till en konflikt kan jag inte tänka mig annat läge än att vi säger upp avtalet. Att Metall framhärdar i ett krav som tydligt inte är förenligt med avtalet och driver det i konflikt då upphör grunden till avtalet, säger Anders Weihe, Teknikföretagens förhandlingschef.
Samtidigt verkar IF Metalls möjligheter att backa från kravet begränsade. Att LO-förbunden inte kunde enas om en sådan satsning förra året ledde till att flera förbund bestämde sig för att försöka få till avtal som överskred industriavtalets procentsats. Det ledde till bråk och ett ökat ifrågasättande av IF Metalls roll som lönesättare.
Den situationen riskerar att återkomma om nu inte satsningen kommer in i avtalet. Veli-Pekka Säikkälä, avtalsekreterare i IF Metall är tydlig i sitt svar.
Är det möjligt att komma ut ur de här avtalsförhandling utan att ha med sig låglönesatsningen?
– Nej. Vi måste lösa frågan, det måste vi. Det är oerhört viktigt att vi har ett märke och en normering, säger han.
Nej, jag bedömer inte att det är möjligt med en frivillig uppgörelse.
Anders Weihe, förhandlingschef, Teknikföretagen
Arbetsköparna är å sin sida också rätt hårt fastkörda efter flera år av hårdnackat motstånd mot att acceptera att binda sig till ett märke som också kan räknas i kronor. Enligt Anders Weihe strider det emot hela industriavtalets grundidé, men också mot deras ideologiska mål att öka inkomstskillnaderna, eller lönespridningen som de kallar den. Han får samma fråga, om det är tänkbart att komma ut på andra sidan med LO:s låglönesatsning i avtalet.
– Nej, jag bedömer inte att det är möjligt med en frivillig uppgörelse, säger Anders Weihe.
Någon måste ge sig om inte konflikt ska utbryta, något som arbetsköparna uppenbarligen vill gardera sig emot genom att hota med att slopa avtalet helt.
Det är två månader kvar tills avtalet ska vara på plats och mycket kan hända i både ord och handling, men just nu ger inte IF Metall uttryck för att bli skrämda av hotet. Veli-Pekka Säikkäla framhåller att industriavtalets märke fortfarande ligger i både svensk ekonomis och arbetsköparnas intresse.
– Tomma tunnor skramlar mest. Det är ett jävla väsen för att man tydligen tycker att de som har de lägsta lönerna tjänar för bra redan, helt enkelt. Det handlar om den klassiska motsättningen mellan arbete och kapital och där finns det en intressemotsättning, säger han.
Det är ett jävla väsen för att man tydligen tycker att de som har de lägsta lönerna tjänar för bra redan, helt enkelt. Det handlar om den klassiska motsättningen mellan arbete och kapital.
Veli-Pekka Säikkälä, avtalsekreterare, IF Metall
Anders Weihe säger att det inte handlar om ideologi utan om rationellt tänkande. Men det är ett faktum att kravet på sänkta lägstalöner under de senaste åren blivit alltmer högljudda. En satsning på att höja dessa löner går diametralt mot den målsättningen.
Samtidigt säger Anders Weihe själv att om det i avtalet skulle slås fast att löner under 24 000 måste höjas skulle det i praktiken sända signalerna att 24 000 kronor är den lägsta acceptabla lönenivån. I dag är de lägsta lönerna i kollektivavtalen mellan 18 000 och 19 000 kronor – och det är, enligt förespråkarna av de sänkta lägstalönerna, alltså redan för högt.
Är problemet att 24 000 kronor skulle kunna börja fungera som en minimilön?
– Rent psykologiskt sänder det signalen att tjänar du under 24 000 så går lönen inte användas för beräkning av löneökningar. Det är inte så att det är ideologiskt så att vi vill hålla folk lågavlönade, däremot måste man ha klart för sig att konkurrensen inom exportutsatta sektorn är benhård.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr
