En presidentkommission har lagt fram 50 förslag för att stärka ursprungsbefolkningens rättigheter och representation i Chiles parlament.
Mapuchefolket, som är landets största ursprungsbefolkning, utgör nära 5 procent av Chiles befolkning på knappt 18 miljoner. Ledare för mapuchefolket anklagar polisen i regionen för att bidra till fler sammanstötningar och militarisering av områden. Skogsbolag och markägare kallar mapuchierna för terrorister och kräver hårda tag mot dem.
Bland de nya förslagen föreslås att ett nationellt register ska inrättas för våldsoffer och att de som utsatts för våld också ska få möjlighet till ersättning. Även stöd till ekonomisk utveckling föreslås, samt möjligheter att återlämna mark till ursprungsbefolkningen.
Kommissionen menar att de drabbade som tillhör mapuchefolket och andra som fallit offer för våldet i regionen bör få en offentlig ursäkt av regeringen.
Förslagen har lagts fram efter ett dussintal attacker som riktats mot lastbilar och förråd som tillhör skogsbolag i regionen Araucania. I samband med attackerna har mapucherörelsen ställt flera krav. Kulmen av attackerna nåddes den 3 januari, som är årsdagen för när den unge mapucheaktivisten Matías Catrileo sköts ihjäl av polis 2008, och den 4 januari, som är datumet för mordbranden 2013 när paret Werner Luchsinger och Vivian Mackay omkom.
Det handlar inte om frånvaro av rättssäkerhet. Det handlar om brist på respekt och kränkningar av dessa människors mänskliga rättigheter.
Carlos Bresciani, jesuitpräst i Tirúa
Branschorganisationen Sofifa, som de två största skogsbolagen i regionen Araucania tillhör, uppger att ”regionen inte längre styrs av rättsstatsprincipen”. Sofifa menar också att ”regeringens oförmåga att bemöta dessa attacker, eller att fylla sin funktion i arbetet med brottsbekämpning och bestraffning av brott, är uppenbar”.
– Det handlar inte om frånvaro av rättssäkerhet. Det handlar om brist på respekt och kränkningar av dessa människors mänskliga rättigheter. Det är det allvarligaste. Det är regeringen som underminerar deras rättigheter. Att tala om en frånvaro av rättssäkerhet är bara en ursäkt för att placera ut militär i området, säger Carlos Bresciani, en jesuitpräst som bor i Tirúa som är ett område som är påverkat av konflikten.
Den katolske biskopen Héctor Vargas, som lett kommissionens arbete, säger att Araucania är en skadad och splittrad region som står inför allt större problem. Det handlar om en historisk skuld till mapuchefolket och den svåra situationen för de som utsatts för våldsamheterna på landsbygden.
Regionen beskrivs som en av de fattigaste i landet och den genomsnittliga inkomsten är motsvarande 3 300 kronor i månaden, långt under det nationella genomsnittet på 4 900 kronor.
Det finns ingen hänvisning till polisens våld mot mapuchefolket eller hur skogindustrin gynnats.
José Aylwin, chef för Observatorio Ciudadano
Enligt José Aylwin, chef för organisationen Observatorio Ciudadano, saknas dock ett rättighetsbaserat synsätt i kommissionens förslag, särskilt när det gäller rätten till traditionella marker.
– Det finns ingen hänvisning till polisens våld mot mapuchefolket eller hur skogindustrin gynnats, säger han.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr