Även i Sverige tänker kvinnor strejka på Internationella kvinnodagen den 8 mars. Arbetaren har ställt fyra frågor till SAC Syndikalisternas informationssekreterare Fanny Hökby inför den planerade aktionen.
Hur kommer det sig att SAC varslar sina kvinnliga medlemmar inom privat sektor om strejk den 8 mars?
– Beslutet att lägga ett centralt strejkvarsel togs på SAC:s kongress 2015. I år är första gången vi testar det och vi gör det främst som en symbolhandling. Det blir vårt sätt att visa att vi tar Internationella kvinnodagen på allvar – att vi ser det som en kampdag. Det är ett sätt att skapa debatt, men det ska inte stanna där. Vårt mål är att det ska kunna växa och bli större med åren. Vi vill visa kvinnor i Sverige att de har makten att skapa förändring!
Det här är en så kallad politisk strejk. Vad innebär det?
– Politisk strejk innebär att strejken inte är riktad mot en specifik arbetsköpare eller arbetsplats. Det är i stället en protest riktad mot till exempel ett politiskt beslut eller ett samhällsproblem och får bara gälla under en begränsad tid. Ett par timmar eller ett dygn till exempel.
– I övrigt gäller ungefär samma regler som vid vanlig strejk: man måste bli varslad av sitt fack en vecka i förväg och ens arbetskamrater har rätt att stå neutrala, det vill säga inte vara strejkbrytare. Arbetare som är bundna av fredsplikt får inte gå ut i politisk strejk och dessutom är det svårare för arbetare i offentlig sektor att gå ut i politisk strejk. Personligen tycker jag att alla borde ha rätten att göra det förstås.
Kvinnokampen måste föras på flera arenor samtidigt.
Vad har ni mött för reaktioner från era medlemmar?
– Vi har nyss gått ut med nyheten att det blir ett centralt varsel, så vi har inte hunnit se jättemånga reaktioner än. Men de vi sett är positiva – flera har sagt att de vill strejka och blir lite besvikna om de är lediga den dagen eller arbetar i offentlig sektor så de inte omfattas av varslet.
– På sociala medier har vi fått en del kritiska kommentarer också dock, frågor som ”Vad ska det här vara bra för?”, ”Gör något vettigt i stället”, ”Varför gör ni inte si och så” och liknande. De reaktionerna har uteslutande kommit från män, vad jag hittills sett i alla fall.
Vilken är den viktigaste feministiska frågan i dag?
– Det är svårt att välja ut en, för kvinnokampen måste föras på flera arenor samtidigt. I år har vi valt att fokusera på tre områden som vi tycker är akuta: De ojämlika lönerna och arbetsvillkoren. Högerpopulismen som vinner mark och hotar kvinnors rättigheter i Europa och USA. Samt våld mot kvinnor i hemmet och offentligheten. Men det finns fler viktiga frågor och de hör alla ihop. ”Att krossa patriarkatet” kanske är det bästa svaret.