När Jemen röstade emot en USA-stödd resolution i säkerhetsrådet 1990 om att med militärt våld driva ut Irak från Kuwait fick det enorma konsekvenser. Jemen hade knappt lagt sin röst förrän den amerikanska ambassadören vände sig till landets representant och sade: “Det här kommer att bli din dyraste nej-röst någonsin”.
Nästan över en natt beslutade sig Washington för att skära ned biståndet och det militära stödet till det USA-allierade Jemen med 70 miljoner dollar.
USA:s nya FN-ambassadör Nikki Haley har underförstått hotat med konsekvenser för de medlemsländer som trotsar Washington vid omröstningar om USA-stödda resolutioner.
– Vårt mål är att visa vår styrka, framföra vår åsikt, stötta våra allierade och se till att våra allierade stöttar oss. De som inte stöttar oss kommer vi att anteckna och vi kommer att påpeka att vi kommer att agera utifrån det, sade hon nyligen vid en presskonferens.
I diplomatiska sammanhang handlar det om att svartlista länder som trotsar USA, särskilt i samband med omröstningar.
Efter att FN:s säkerhetsråd drev igenom en resolution i december som fördömde Israel för de fortsatta bosättningarna på ockuperade områden, varnade USA:s president Donald Trump för att han kommer att se över de framtida relationerna med FN. Trump har ifrågasatt världsorganisationens effektivitet och dömt ut FN som “en klubb där människor, träffas, pratar och har trevligt”.
När Nikki Haley mötte den amerikanska senatens utrikesutskott i januari sade hon att antagandet av resolutionen i grund och botten betyder att det inte betyder något att vara allierad med USA.
– Om vi är en stark bundsförvant och alltid står på deras sida kommer fler länder att vilja vara våra allierade och de som utmanar oss kommer behöva tänka två gånger innan de gör det, sade Haley.
Stephen Zunes vid University of San Fransisco, som skrivit mycket om FN, säger att USA använt sitt inflytande i FN. I synnerhet sedan Reagan-administrationen har landet hotat både motståndare och allierade som inte har hållit sig till USA:s prioriteringar i världsorganisationen. Endast under Barack Obamas tid vid makten användes inte lika kontroversiella medel.
– Det finns ingen tvekan om att i fråga om både ideologi och överenskommelser kommer Trump-eran sannolikt betraktas som den mest föraktade och den mest odiplomatiska i sina förbindelser med FN, jämfört med alla tidigare administrationer, säger Stephen Zunes.
Mouin Rabbani, mellanösternanalytiker vid Institutet för palestinska studier och redaktör för tidskriften Middle East Report, menar att det inte är något nytt att USA använder sitt inflytande för att övertala eller tvinga både vänner och fiender att rätta in sig i ledet. Rabbani tillhör även European Council on Foreign Relations, är rådgivare för tankesmedjan al-Shabaka och arbetade tidigare för International Crisis Group.
Ett tidigt exempel som han lyfter fram är när Filippinernas FN-ambassadör 1948 höll ett brandtal i FN:s generalförsamling mot en resolution om att dela Palestina. Strax därefter röstade ambassadören för samma resolution efter att Trump-nadministrationen ingrep och tog kontakt med hans överordnade.
– Sådana metoder har ständigt använts för att främja amerikanska intressen i världsorganisationen, och ofta även israeliska intressen, säger han.
Frågan om att ställa sig utanför FN-organ är inte heller ny. Carter-administrationen (1977-1981) beslutade att USA skulle stå utanför ILO, Reagan-administrationen (1981-1989) lämnade Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur.
Washington har på senare tid antagit lagstiftning som förpliktigar regeringen att upphöra med finansiering av FN-organ som accepterar Palestina som medlem, vilket i många fall motsvarar ett utträde, säger Mouin Rabbani.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.