Arbetsköparorganisationenerna Sveriges Kommuner och Landsting och Pacta stämmer Brandmännens Riksförbund för att ha uppmanat till massuppsägning. Det är en åtgärd som Brandmännens Riksförbund inte tror leder till ökad vilja att stanna kvar i yrket.
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, gör allvar av sina hot mot Brandmännens Riksförbund, BRF, och har nu, tillsammans med Pacta, lämnat in stämningsansökan till Arbetsdomstolen.
Enligt arbetsköparorganisationen har brandfacket, tvärtemot vad de sagt bland annat till denna tidning, uppmanat till massuppsägningar. Enligt SKL är uppsägningarna att betrakta som otillåtna stridsåtgärder.
– Vi menar att BRF brutit mot fredsplikten genom att uppmana till otillåtna stridsåtgärder. Vi anser också att de inte agerat för att förhindra att massuppsägningarna sker som de är tvungna att göra, säger Niclas Lindahl, SKL:s förhandlingschef.
Vi menar att BRF brutit mot fredsplikten genom att uppmana till otillåtna stridsåtgärder.
Niclas Lindahl, förhandlingschef, Sveriges Kommuner och Landsting
Från fackets sida tas beskedet emot med upprördhet.
– Det är helt grundlösa anklagelser. Det är helt galet fel. Det är ju till och med så att vi uppmanat brandmännen att inte säga upp sig och i stället ta tillbaka sina uppsägningar. Vi har gjort precis tvärtom vad de hävdar, säger Magnus Sjöholm, ombudsman på BRF.
Till Arbetaren vill inte Niclas Lindahl presentera vad de grundar sin anklagelse på, men i stämningsansökan för de ett kort resonemang. Enligt SKL består brottet mot fredsplikten i att förbundet ”direkt och indirekt har sanktionerat” uppsägningarna, vilka SKL kallar för ”utpressningsaktioner”.
Inte heller har BRF försökt hindra medlemmarnas uppsägningar. Som bevisning hänvisar de till att BRF i sociala medier har uttalat missnöje med det nya kollektivavtalet RIB17 och istället förordat lokala avtal som ”strider emot RIB17”.
Sammantaget ska det, enligt SKL och Pacta, tolkas som att det faktiskt är BRF som genomfört de olovliga stridsåtgärderna.
– Det tycks som att SKL och Pacta ser sig själva som en myndighet. De är inte alls beredda att diskutera detaljer i avtalet, men vi vet att det är många räddningschefer som vänt sig emot dem. De skyddar sig själva genom att ge sig på oss. Det är tragiskt, säger Magnus Sjöholm.
De skyddar sig själva genom att ge sig på oss. Det är tragiskt.
Magnus Sjöholm, ombudsman, Brandmännens Riksförbund
Han säger att om syftet vore att få folk att stanna kvar i yrket och inte säga upp sig kommer SKL:s agerande att visa sig kontraproduktivt.
– Folk har inte reagerat bra på det här. Det har fått precis motsatt effekt. Det är ju redan så att i de fall där folk övervägt att säga upp sig har den här handlingen lett till att man nu faktiskt gjorde det, säger han.
BRF har vid upprepade tillfällen i medierna tagit avstånd från massuppsägningarna, även i Arbetaren. De har också på sin hemsida publicerat ett inlägg under titeln ”Vi ställer oss inte bakom dessa massuppsägningar!”. Hur de uttalandena skulle ligga i linje med SKL:s bild av direkta uppmaningar vill inte Niclas Lindahl på SKL gå in på.
– Det är något som vi kommer att presentera för Arbetsdomstolen.
Vad skulle BRF göra för att hindra massuppsägningarna som de inte har gjort?
– Det är, som sagt, något vi kommer att presentera i Arbetsdomstolen.
Hoppas ni att stämningen av brandfacket kommer att öka viljan att jobba kvar?
– Vi riktar vår stämning mot BRF som kollektivavtalsbärande part. Vi stämmer inte enskilda brandmän. Det hoppas vi att respektive arbetsgivare hanterar på ett bra sätt.
Du svarar inte riktigt på frågan.
– Jag har svarat som jag vill svara.
Till Arbetsdomstolen yrkar SKL och Pacta på ett skadestånd på sammanlagt 500 000 kronor. Tills dess frågan har avgjorts rättsligt uppmanar de båda organisationerna arbetsdomstolen att slå fast att BRF agerar olagligt med ett interimistiskt yrkande.
Arbetaren har tidigare rapporterat om att arbetsrättsexperter inte anser rättsläget vara tydligt och att SKL:s tidigare hot om stämning är otaktiskt.