Med nya skärpta asyllagar för ensamkommande har också antalet självmord inom gruppen ökat. Den psykiska ohälsan är stor hos de barn som flytt ensamma till Sverige och oftast förvärras problemen under vistelsen i Sverige. I en rapport från Barnombudsmannen, BO, vittnar nu 400 skolsköterskor om stora brister i vården av barnen.
– Det handlar om bristande samordning mellan hälsovårdens olika aktörer och nivåer, dålig informationsöverföring, dålig information till barnen om deras rättigheter och i vissa fall okunskap hos vårdgivare om lagar. Dessutom brister i kunskapen kring trauma, säger Jonas Karlsson, utredare på BO.
I stort sett alla har svåra minnen från sina hemländer och från flykten till Sverige.
En av skolsköterskorna som uttalar sig i rapporten
70 procent av skolsköterskorna som besvarat Barnombudsmannens enkät uppger att även om många har fysiska besvär är den psykiska ohälsan barnens största hälsoproblem. Många av barnen lider av psykiska besvär som sömnproblem, oro, stress, ångest till följd av vad de upplevt.
– Alla ensamkommande ungdomar som kommer till Sverige skulle behöva ett besök hos kurator likaväl som hos skolsköterska. I stort sett alla har svåra minnen från sina hemländer och från flykten till Sverige, säger en skolsköterska i rapporten.
Men enligt skolsköterskornas erfarenhet förvärras läget när barnen väl kommit till Sverige. 84 procent av skolsköterskorna säger barnens psykiska hälsa är det största problemet för barn i asylprocessen.
– Det både sköterskorna och barnen talar om är oro för framtiden, brist på information och mycket långa väntetider. Vissa sköterskor nämner att de ofta är positiva vid ankomsten, att de har hopp och en iver att börja ett nytt liv, men sedan fastnar i ett limbo av utdragen väntan, säger Jonas Karlsson.
Det finns ett antal exempel på ren diskriminering som att de utesluts ur elevhälsans verksamhet.
Jonas Karlsson, utredare på BO
Medan de fysiska problemen ofta förbättras blir många utan hjälp att hantera oron och ångesten. Förutom de hinder som Jonas Karlsson nämnt finns det flera exempel på vad han kallar ren diskriminering från både skolorna och vårdinrättningarna.
– Det finns ett antal exempel på ren diskriminering som att de utesluts ur elevhälsans verksamhet eller inte får tillgång till den förrän deras svenska är så bra att de klarar besök utan tolk. Men också att vårdgivare vägrar att ta emot personer utan fullständiga personnummer eller att bokningssystemen är byggda för personer med fullständiga personnummer, säger han.
Fyra av tio skolsköterskor uppger att endast ett fåtal eller inga, av de nyanlända barn de möter, har fått den hälsoundersökning de har rätt till enligt lag.
I rapporten presenterar BO en rad åtgärder som behöver vidtas. Bland annat måste Socialstyrelsen ta fram nationella riktlinjer som tydligt markerar skolhälsovårdens ansvar, men också för att och hur hälsoundersökningarna ska ske. Vidare ska Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ges i uppdrag att se till att vård för traumatiserade barn finns att tillgå.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.