En del journalister i USA har redan på obestämd tid fått ställa in resor medan andra fått en ovänlig påminnelse om hur det kan vara att arbeta som reporter i länder där pressfriheten inte respekteras.
President Donald Trumps order om att stänga gränserna för personer med medborgarskap i sju länder – Iran, Irak, Syrien, Jemen, Somalia, Sudan och Libyen – skickade ut chockvågor i världen och skapade kaos på många flygplatser. Sedan dess har reseförbudet hävts av en domstol, men presidenten har stått på sig och hävdar att åtgärderna är nödvändiga för att man ska lyckas hålla ”fel människor” utanför landets gränser.
Bland de miljontals människor som skulle drabbas om reglerna införs ingår journalister med ”fel” nationalitet och ett flertal av dem har berättat om det kaos och den förvirring som rådde då presidentens regler gällde.
Iranfödde Ali Hamedani, som är brittisk medborgare och arbetar för BBC, blev förhörd i över två timmars tid vid flygplatsen i Chicago då han återvände till USA. Han berättar att både hans telefon och dator blev genomsökt, liksom hans sociala medier-konton.
– Det var verkligen inte trevligt. Ska jag vara ärlig så greps jag hemma i Iran 2009 på grund av att jag arbetade för BBC, och det kändes på samma sätt denna gång, berättar han.
Vi anser att journalister ska släppas in för att kunna rapportera om länder, oavsett var de är belägna.
Courtney Radsch, vid pressfrihetsorganisationen CPJ
Även Washington Posts reporter Jason Rezaian, som har både iranskt och amerikanskt medborgarskap, har uttryckt farhågor för vad de nya restriktionerna skulle innebära. ”Detta är inte det Amerika jag lovade min hustru när vi äntligen släpptes fria”, skrev han på Twitter.
Jason Rezaian satt tidigare fängslad i Iran i nästan två års tid efter att ha blivit anklagad för spioneri och för att sprida regeringskritisk propaganda.
Den prisbelönta CNN-journalisten Mohammed Tawfeeq, som är irakisk medborgare och har permanent uppehållstillstånd i USA, stoppades och blev utsatt för särskild granskning i Atlanta.
– Vi blir bekymrade när länder inför regler som innebär restriktioner för journalister. Vi anser att journalister ska släppas in för att kunna rapportera om länder, oavsett var de är belägna, säger Courtney Radsch vid pressfrihetsorganisationen Kommittén för skydd av journalister, CPJ.
Donald Trumps restriktioner skulle även drabba journalister som bevakar FN-högkvarteret och reportrar som tillfälligt behöver resa ut ur USA.
Jag är här lagligt och kom till Amerika hela vägen från Irak för att bedriva journalistik.
Sama Dizayee, journalist från Irak
Journalisten Sama Dizayee, som kommer från Irak men har permanent uppehållstillstånd i USA, berättar att hon tvingades ställa in en planerad resa till London efter att presidenten undertecknat sin order.
– Jag är här lagligt och kom till Amerika hela vägen från Irak för att bedriva journalistik, en dröm jag alltid har haft, men nu är min frihet hotad, säger hon.
Departementet för inrikes säkerhet klargjorde senare att medborgare från de sju länder som inreseförbudet gäller, men som har permanent uppehållstillstånd i USA, inte automatiskt ska nekas inträde. Däremot ska dessa personer granskas från fall till fall.
Men Sama Dizayee säger att det inte är en risk värd att ta.
– Vill jag verkligen bli utsatt för extra granskningar och bli tvingad att sitta i timmar vid en flygplats? Vill jag verkligen bli granskad som en muslimsk irakier här i USA? Det är ingen erfarenhet jag vill bära med mig, säger hon.
Reglerna skulle slå särskilt hårt mot dem som har behov av att resa för sitt arbete, däribland många reportrar. Exempelvis hade Sama Dizayee planerat att resa till Mosul i Irak för att rapportera om de strider som pågår där just nu.
– Men jag kan inte resa dit nu, den berättelsen blir inte skriven, säger hon.
Efter Donald Trumps presidentorder kom CPJ med en rekommendation till journalister som är medborgare i de sju utpekade länderna om att de inte borde resa ut ur landet under de 90 dagar som reseförbudet till en början var tänkt att gälla. Courtney Radsch vid CPJ säger att organisationen även uppmanade reportrar att inte resa med hemlig information lagrad i sin digitala utrustning.
Hon påpekar samtidigt att journalister även tidigare emellanåt har utsatts för hårdare kontroller än andra vid landets gränser. Den kanadensiska fotojournalisten Ed Ou är ett exempel. Han blev förhörd i sex timmar då han var på väg för att bevaka protesterna kring bygget av den stora oljeledningen i Dakota. Efter att ha vägrat uppge lösenorden till sin digitala utrustning släpptes Ed Ou inte in i landet.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr