Den nya lagen innebär att legala kokaodlingar ska tillåtas på 22 000 hektar mark, från den tidigare gränsen på 12 000 hektar.
Den tidigare gränsen sattes redan 1988. En FN-konvention har slagit fast att målsättningen ska vara att en utfasning av den traditionella sedvänjan bland ursprungsfolk i Anderna att tugga kokablad – en vana som uppmuntrades av spanska kolonisatörer då lokalbefolkningen behövde extra energi när de sattes att arbeta i mineralgruvor.
Men i stället har sedvänjan med tiden blivit allt vanligare. Enligt Gabriela Montaño, som är ordförande för landets underhus, använder närmare 3,3 miljoner av landets 11 miljoner invånare i dag kokablad, som är råvaran till framställning av kokain.
Den socialistiske presidenten Evo Morales var tidigare ledare för landets kokaodlare och bekämpade då flera konservativa regeringar i deras försök att slå ut kokaodlingarna i landet. Hans kamp mot myndigheterna, vars insatser finansierades av USA, gjorde Evo Morales mycket populär och i januari 2006 lyckades han bli den första presidenten i landet som kom från ursprungsbefolkningen.
Forskaren Franklin Alcaraz säger att Ecuador är det enda land i regionen som lyckats med målsättningen att få bukt med tuggandet av kokablad.
I slutet av februari undertecknade ett 50-tal debattörer en gemensam protest mot den nya bolivianska lagen, med hänvisning till att den kommer att innebära att ytterligare 11 000 ton kokablad per år blir tillgängliga för narkotikahandeln.
Bolivia är ett av de 73 länder som undertecknat en FN-konvention från 1961 som slår fast att ett förbud mot konsumtion av kokablad skulle införas inom 25 år. Men i januari 2013 lyckades landet få igenom ett undantag för FN-konventionen.
I praktiken innebär den nya lagen bara en liten utökning av de kokafält som FN:s kontor för narkotikakontroll UNODC beräknade fanns i landet 2015, då en rapport slog fast att det odlades koka på 20 200 hektar mark i Bolivia.
Evo Morales har försvarat utökningen av de legala kokaodlingarna och anklagat kritikerna för att demonisera den traditionella användningen av kokablad.
Enligt presidentens partikamrat Gabriela Montaño har kokaodlingarna minskat kraftigt i regionen Chapare sedan Evo Morales kom till makten år 2006 – från 17 000 hektar till dagens siffra på 6 000 hektar. Enligt henne har denna minskning skett genom förhandlingar och utan våldsamheter, vilket kan jämföras med den repressiva politik som fördes av tidigare konservativa regeringar.
Innan den nya lagen godkändes i kongressen samlades kokaodlare från regionen Yungas för att demonstrera i den administrativa huvudstaden. Under en vecka i slutet av februari fanns hundratals demonstranter på torget Murillo i La Paz, med krav på att fler kokaodlingar borde tillåtas. Det finns uppskattningsvis 33 000 kokaodlare i Yungas och ytterligare 45 000 i Chapare.
Bolivia har ett stort överskott av kokablad som hamnar i narkotikahandeln.
Julio Aliaga, politisk analytiker
Kritiker av den nya lagen menar att det behövs betydligt mindre arealer av kokaodlingar för att möta efterfrågan för traditionell användning av kokablad. Den politiske analytikern Julio Aliaga säger att det skulle räcka med odlingar på 6 000 hektar för detta, medan presidentens vänsterparti MAS nu alltså godkänt odlingar på 22 000 hektar.
– Bolivia har ett stort överskott av kokablad som hamnar i narkotikahandeln. Kokainet hamnar sedan i Afrika, Europa och Ryssland samt på den nya enorma marknad som Kina utgör, säger Julio Aliaga.
Även oppositionsledaren Samuel Doria Medina, som företräder partiet Nationell Enighet, UN, är mycket kritisk till den nya lagen.
– Åtgärden är ett tydligt tecken på ett intresse för att öka produktionen av narkotika, säger Samuel Doria Medina.
Han menar att det kommer att bli omöjligt för Bolivia att försvara den nya lagen inför internationella drogkontrollorgan. Enligt honom har UNODC redan konstaterat att en mycket stor andel av den koka som odlas i landet går till att tillverka kokain.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr