Den utdragna fredsprocessen mellan den colombianska staten och vänstergerillan Farc pågick i flera år. När avtalet slutligen skrevs under efter ett beslut i kongressen sent i höstas väckte det drömmar om en bättre framtid hos många i den hårt prövade befolkningen.
Den svenska regeringen säger sig själv ha jobbat intensivt för att med både politiskt och ekonomiskt bistånd hjälpa landet mot en fredlig lösning på en av de blodigaste konflikterna i Latinamerikas historia. Nu är läget dock ett annat. Näringsminister Mikael Damberg reste nyligen till landet för att underteckna ett avtal om försvarssamarbete och hoppas därigenom kunna sälja det svenska stridsflygplanet Jas 39 Gripen.
Militären behöver omskolas till att verka i ett Colombia i fred, och omvärlden bör hjälpa till med det i stället för att försöka sälja vapen till oss.
Iván Cepeda, colombiansk senator och människorättsaktivist
Colombia har, efter det att Sverige nyligen genomförde en liknande affär med Brasilien, visat stort intresse för flygplansmodellen, och Richard Smith, chef för marknad och försäljning i Gripenprogrammet, säger i ett uttalande att de för en dialog med den colombianska försvarsmyndigheten. Dessutom ska svenska stridspiloter redan ha hållit seminarier i det svårt våldsutsatta landet.
Saab spår en uppgång i försäljningen av Gripen-planen den närmaste framtiden. I en prognos hoppas företaget kunna genomföra ordrar på omkring 450 stridsflygplan de kommande 20 åren. Förutom Colombia förs diskussioner med länder som Indien, Indonesien, Filippinerna och Botswana.

Flera människorättsorganisationer har reagerat starkt på den eventuella affären med Colombia, ett land där våldet fortfarande är ytterst påtagligt och freden hänger löst. Nyligen påbörjades också fredsförhandlingarna med landets andra vänstergerilla ELN.
Men problemen med de paramilitära högergrupperna i landet är fortfarande stort. Där har ingen fred slutits och tusentals högt uppsatta militärer ur säkerhetsstyrkorna är fortfarande under utredning för flera grova krigsbrott, bland annat för att ha begått hundratals utomrättsliga avrättningar.
– Det värsta vi kan göra nu är att förstärka vår vapenarsenal. Militären behöver omskolas till att verka i ett Colombia i fred, och omvärlden bör hjälpa till med det i stället för att försöka sälja vapen till oss, säger den colombianska senatorn och människorättsaktivisten Iván Cepeda i ett uttalande till Sveriges Radio.
Att bygga en långvarig fred handlar om att förbättra människors vardag och då krävs det pengar, som nu i stället kan komma att läggas på svenska stridsplan.
Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska Freds- och skiljedomsföreningen
Även Svenska Freds- och skiljedomsföreningen är starkt kritiska till planerna.
– Det är sorgligt och en stor besvikelse. Fredsprocessen är bara i startgroparna än och det finns massor av hinder kvar. Det har ju även utrikesminister Margot Wallström sagt. Att då åka dit och marknadsföra stridsflygplan är tragiskt, säger Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska Freds- och skiljedomsföreningen, till Arbetaren.
Hon drar paralleller till affärerna med Sydafrika i slutet av 1990-talet där regeringen, efter flera år av stöd till ANC och störtandet av apartheidregimen, började sälja JAS-plan till landet efter en intensiv marknadsföring.
– Det här handlar ju om enormt dyra affärer där de ekonomiska resurserna skulle kunna användas till annat. Att bygga en långvarig fred handlar om att förbättra människors vardag och då krävs det pengar, som nu i stället kan komma att läggas på svenska stridsplan, säger Linda Åkerström.
Som Arbetaren nyligen rapporterade steg den svenska vapenexporten rekordartat förra året. Vapen och krigsmateriel säljs bland annat till diktaturer och krigsförande länder som Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Thailand och Qatar.