Trots den väntade utgången beskrivs söndagens presidentval i Frankrike redan som historiskt. Inför den avgörande andra omgången finns nämligen varken någon kandidat för de tidigare två bjässarna inom fransk politik, det styrande socialistpartiet eller högerpartiet. I stället får fransmännen nu välja mellan uppstickaren Emmanuel Macron och den högerradikala Marine Le Pen.
Emmanuel Macron, som tidigare suttit som ekonomiminister i den nuvarande president Hollandes regering, hoppade förra året av det styrande socialistpartiet för att i stället bilda rörelsen El Marche!. Han beskrivs som en socialliberal politiker som vill se både företagsvänliga reformer och fortsatt EU-medlemskap, men som samtidigt står upp för mångkultur och hbtq-rättigheter.
Med 24 procent av rösterna blev Macron söndagens stora vinnare och allting tyder nu på att han blir landets nästa president. Marine Le Pen och hennes Nationella fronten gick visserligen framåt – partiet har aldrig tidigare vunnit så många röster i ett nationellt val – och kammade hem drygt 21 procent av rösterna.
Le Pens väljare är väldigt trogna och kommer definitivt att gå och rösta.
Marie Demker, professor i statsvetenskap
Politiska experter tycks nu eniga om att Macron kommer att segra vid den andra omgången om knappt två veckor. Både socialistpartiets kandidat Benoît Hamon och högerpartiets François Fillon uppmanade, efter det att valresultatet presenterats, sina väljare att stödja Macron i den andra omgången.
Men inom den konservativa falangen inom högerpartiet har man sagt att man inte kommer att följa uppmaningen. Dessutom finns en risk att valdeltagandet blir lågt, då förtroendet för politiker i Frankrike rasat de senaste åren, något som skulle kunna gynna Le Pen.
– Jag tror visserligen hennes chanser är mikroskopiska. Men folk har räknat fel förr, titta bara på det som hände i USA med Donald Trump, och Le Pens väljare är väldigt trogna och kommer definitivt att gå och rösta, säger Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och som länge följt fransk politik, till Arbetaren.
Hon beskriver Emmanuel Macron som en klassisk socialliberal politiker och drar paralleller till Folkpartiets tidigare ledare Bengt Westerberg. Macron är stark EU-vän medan Le Pen förespråkat en folkomröstning om det franska EU-medlemskapet och deklarerat att hon vill stänga landets gränser för att stoppa invandringen.
– Om ingenting väldigt oväntat inträffar så tror jag Macron vinner, säger Marie Demker.
Vad skulle det kunna vara?
– Det skulle kunna handla om att det dyker upp stora diskussioner som ifrågasätter hans trovärdighet eller att stora partigrupper i andra partier beslutar sig för att inte stödja honom. Jag tror inte heller att Marine Le Pen har förmågan att angripa Macron tillräckligt hårt för att hon skulle vinna.
Frankrike beskrivs efter valet som ett delat land. Mellan de som vill fortsätta tillhöra EU och de som, likt Le Pen, vill se ett land med kraftigt minskad invandring och betydligt hårdare tag mot flyktingar. Men Marie Demker understryker att landet alltid varit delat. Skillnaden nu är på vilket sätt.
– Det har alltid funnits en stor klyfta mellan högern och vänstern. I dag är skiljelinjerna något annorlunda. Jag ser det som att det står mellan det auktoritära och det liberala.
Vid sidan om de två vinnarna i valet fick vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon 19,6 procent av rösterna medan högerns kandidat François Fillon fick något fler, 19,9 procent. Det styrande socialistpartiets Benoît Hamon lyckades endast locka 6,3 procent av väljarna.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.