I sin årliga rapport ”Attacker mot pressen” har pressfrihetsorganisationen CPJ dokumenterat ett antal censurfall och nya former av repression.
– Censuren har definitivt blivit mer sofistikerad och komplex och förekommer på olika nivåer, säger Courtney Radsch vid CPJ.
Organisationens högsta chef kallar detta ”repression 2.0” – en uppdaterad version av de värsta av de gamla metoderna. Det handlar om statlig censur och fängelse för kritiker, samt användning av ny informationsteknik som smarta telefoner och sociala medier.
I slutet av förra året satt 259 journalister i fängelse på grund av sitt arbete. Det är den högsta siffran CPJ har rapporterat om sedan organisationen startade sina mätningar 1990. I Turkiet sitter över 145 journalister i fängelse, vilket är den högsta siffran för ett enskilt land – det är fler än det sammanlagda antalet som sitter fängslade i Kina, Egypten och Iran.
Tillslagen mot turkiska medier har ökat sedan kuppförsöket i juli 2016 och det undantagstillstånd som sedan infördes. Undantagstillståndet uppges ha använts för att tvinga 50 tidningar, 30 tv-kanaler och tre nyhetsbyråer att stänga.
Den turkiska regimen uppges även ha använt antiterrorlagar för att fängsla journalister, bland annat Can Dündar, chefredaktör för den turkiska dagstidningen Cumhuriyet. Han har dömts till sex års fängelse för att ha ”läckt statshemligheter”, ägnat sig åt spioneri och hjälpt en terrorgrupp.
Chefsåklagaren i Istanbul har yrkat på livstids fängelse för samtliga misstänkta i ett åtal mot 30 journalister som arbetat på tidningen Zaman. De åtalas bland annat för att ha försökt störta regimen och anklagas för att ha kopplingar till predikanten Fethullah Gülen som är bosatt i USA. Fethullah Gülen pekas mot sitt nekande ut som hjärnan bakom försöket att avsätta Turkiets president Recep Tayyip Erdogan förra sommaren.
I Kenya använder myndigheterna i allt högre grad en ny metod för att styra medierna – pengar.
När intäkterna försvinner från traditionella medier i och med den digitala tekniken kan det leda till självcensur av ekonomiska skäl uppger journalisten Alan Rusbridger, The Guardians tidigare chefredaktör, i CPJ:s rapport.
I USA har president Donald Trumps fientliga inställning till landets medier och användning av begreppet ”fake news”, falska nyheter, lett till att medierna allt mer utmålas som folkets fiender, skriver journalisten Alan Huffman i rapporten.
Donald Trump har också begränsat eller nekat reportrar från Buzzfeed, Huffington Post och Washington Post möjligheten att bevaka olika händelser. Han har också hotat att skärpa de amerikanska förtalslagarna för att göra det lättare att stämma journalister och nyhetsbyråer.
CNN:s reporter Christiane Amanpour skriver i rapporten att samma skadliga tendenser märks i både USA, Turkiet och Ryssland där journalister anklagas för att vara statens fiende.
I Ecuador uppges regeringen ha använt sociala medier för att tysta journalister. När journalisten Bernardo Abad twittrade om att vicepresidenten Lenin Moreno inte hade betalat sin inkomstskatt blockerades hans konto med hänvisning till att han brutit mot användarvillkor.
Courtney Radsch vid CPJ säger att med internet och sociala medier finns det nu fler kanaler att använda för förtryck och hot.
I Kina stänger kinesiska myndigheter ned konton på sociala medier och där kan journalister som skriver kritiskt om regeringen även nekas lån.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr