FN-universitetet UNU har i flera paneldiskussioner samlat experter för att diskutera hur förändringar i klimatet påverkar migrationen och gör att människor väljer att bege sig från sina hem.
– Det går inte att diskutera klimatförändringar utan att också ta upp migration och mänskliga rättigheter, och vice versa. Sambanden är så starka i alla våra studier, säger Cosmin Corendea, som är juridisk expert på miljöfrågor och mänsklig säkerhet vid UNU.
Det går inte att diskutera klimatförändringar utan att också ta upp migration och mänskliga rättigheter, och vice versa.
Cosmin Corendea, juridisk expert på miljöfrågor och mänsklig säkerhet, UNU
Organisationen Internal Displacement Monitoring Center, IDMC, uppger att hela 22,5 miljoner människor i genomsnitt under de senaste sju åren har tvingats bort från sina hem på grund av klimatförändringar. Det motsvarar 62 000 människor om dagen.
Situationen förväntas bara bli värre med tiden, eftersom antalet extrema väderfenomen blir fler i klimatförändringarnas spår. FN-organet IOM beräknar att mellan 25 och 200 miljoner människor kan vara klimatflyktingar år 2050.
Niger är ett av de länder i världen som börjat uppleva klimatförändringarnas effekter. Detta eftersom landet drabbats av återkommande torkor i samband med att Tchadsjön långsamt försvinner.
Vid ett panelsamtal berättade Tamir Afifi från den tyska migrationsmyndigheten Bamf om hur människor i Niger förlorat sin boskap och därmed sina möjligheter att försörja sig på grund av uttorkningen av Tchadsjön.
– De har helt förlorat sin identitet, sade han.
Enligt Tamir Afifi är migrationen ofta ett val som görs som svar på den brist på mat som uppstår i klimatförändringarnas spår.
– Att påfrestningarna på naturen nu har blivit så starka innebär att de som flyttar inte kommer tillbaka igen, åtminstone inte på kort sikt. Det är inte längre så säsongsbetonat som det var förr, sade han.
Att påfrestningarna på naturen nu har blivit så starka innebär att de som flyttar inte kommer tillbaka igen, åtminstone inte på kort sikt.
Tamir Afifi, tyska migrationsmyndigheten Bamf
Även i USA finns en liknande utveckling. Juridikprofessor Maxine Burkett berättade om hur en stam som tillhör landets ursprungsbefolkningar tvingats bort från sina hem på ön Isle de Jean Charles utanför Louisianas kust på grund av stigande havsnivåer. Enligt honom har nästan hela ön numera svalts av havet.
Flera experter påpekar samtidigt att det oftast inte enbart är klimatförändringar som leder till migration. Det handlar ofta om en kombination av orsaker, som även kan vara bland annat ekonomiska.
FN-kommissionen Escap har genom undersökningar visat att människor som emigrerar från små önationer som Kiribati, Nauru och Tuvalu i betydligt högre grad anger ekonomiska eller utbildningsrelaterade orsaker än klimatförändringar.
Bishawjit Mallick från Karlsruhes tekniska institut, KIT, påpekade att det var de fattigaste i befolkningen som valde att flytta efter att den förödande orkanen Aila hade slagit hårt mot Bangladesh 2009.
Enligt Maxine Burkett kan dock klimatförändringarna i sig snart vara en enskild anledning till att många människor tvingas överge sina hem.
– Klimatförändringarna är inget statistiskt fenomen, utan är föränderliga. Det som i dag kan framstå som ett komplext fenomen som beror på flera orsaker kan inom kort vara tydligt sammankopplat med klimatfrågor, sade hon.
Cosmin Corendea vid UNU menar att det skulle behövas tydliga definitioner kring personer som tvingas på flykt på grund av klimatfaktorer, eftersom det ännu inte finns någon internationellt accepterad definition.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr