– Förr låg det plantager av kokospalmer framför stranden och en skog där vrålapor levde. I dag är både palmerna och aporna borta, berättar miljöaktivisten Hugo Galeano.
Han har arbetat i Balfate i över tre decenniers tid och säger att strandkanten numera går två hundra meter högre upp inåt landet, där en tjock palmplantage tidigare stod.
– Geografin har förändrats och havet har svalt en stor del av vegetationen och närmar sig allt mer husen. Klimatförändringarnas effekter är uppenbara.
Havet har svalt en stor del av vegetationen och närmar sig allt mer husen.
Hugo Galeano, miljöaktivist, Honduras
Hugo Galeano är en av landets ledande experter på klimatfrågor och arbetar bland annat med åtgärder för att hantera klimathotet och med andra former av miljöarbete i fattiga områden i Honduras.
Kommunen Balfate har cirka 14 000 invånare och utgör en del av kustregionen Colón, som är ett av de områden i landet där lokalbefolkningens liv påverkats som mest av det förändrade klimatet. Även i andra regioner nära kusten mot Karibiska havet rapporterar invånare att havet når allt längre upp på land. Det leder i sin tur till att många träd går förlorade eftersom de tidigare naturliga skyddsbarriärerna mot havet inte finns längre.
En av dem som kan vittna om utvecklingen är den 58-åriga fiskaren Julián Jiménez från byn Río Coco. Han berättar att husen i hans by tidigare låg 350 meter från havet.
– Men numera ligger de vid strandkanten.
För att resa till Balfate från huvudstaden Tegucigalpa tvingas man färdas länge längs dåliga vägar. Trots att sträckan bara är 30 mil tar resan närmare åtta timmar. Att ta sig ända till Río Coco tar ytterligare en timme, genom områden där narkotikamaffiorna är starka.
Julián Jiménez är övertygad om att de stigande havsnivåerna beror på klimatförändringarna.
– Men också vi själva bär ett ansvar eftersom vi förstör i stället för att skydda. I dag har vi även problem med fiskefångsterna. Av vissa arter finns det nästan ingen fisk kvar och vi har även problem att hitta räkor, berättar han.
Av vissa arter finns det nästan ingen fisk kvar och vi har även problem att hitta räkor.
Julián Jiménez, fiskare
Även i den nordliga regionen Cortés, nära gränsen mot Guatemala, har fiskare rapporterat om betydligt sämre fångster. Det berättar José Eduardo Peralta vid landets departement för naturresurser och miljöfrågor.
– Där har havet nått allt högre upp på stränder och jordbruksmarker.
Det även blivit svårare att fånga hummer, berättar José Eduardo Peralta från sitt kontor i Tegucigalpa. Han säger att landets regering är oroad över utvecklingen, eftersom det finns en risk för att klimatförändringarnas effekter snabbt kan förvärras under kommande år.
– Havet stiger och sväljer mark och den biologiska mångfalden minskar på grund av förändrade vattentemperaturer och försurning, säger José Eduardo Peralta.
Internationella experter bedömer att Honduras är ett av de länder i världen som är allra mest sårbara för klimatförändringar. Landet ligger i ett område som ofta drabbas av orkaner. Dessutom påverkas dess våtmarker av den avskogning som pågår medan de storskaliga plantagerna av oljepalmer även leder till en ökad brist på sötvatten.
Enligt Hugo Galeano visar officiella siffror att det i våtmarksområden numera går två hektar oljepalmer per hektar mangroveträd. Han menar att den fortsatta utvecklingen mot allt större odlingar av oljepalmer förr eller senare kommer att ha en påverkan på de lokala ekosystemen.
I mars i år lanserade Honduras miljöminister José Antonio Galdames en nationell satsning för klimatomställning, där ett av målen är att återplantera förlorade skogar.
År 1998 drabbades Honduras av orkanen Mitch, en katastrof som vid sidan av enorma ekonomiska skador även ledde till 5 000 människors död medan ytterligare 8 000 människor försvann. Det var en händelse som avslöjade hur sårbart landet är. Nästan två årtionden senare är det regionerna vid kusten mot Karibiska havet som upplever de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna, samma regioner som drabbades allra hårdast av orkanens härjningar.
Enligt FN lever 66,5 procent av hushållen i Honduras, ett land med 8,4 miljoner invånare, i fattigdom.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr