Den nya rapporten från Norska flyktingrådets Internal Displacement Monitoring Centre visar att ett ”skrämmande” antal nya människor har drivits på flykt.
– Bara medan vi pratar drivs hundratals familjer på flykt eller är på väg att fly, sade Jan Egeland, generalsekreterare för Norska flyktingrådet, vid ett möte med pressen.
Omkring 31,1 miljoner människor drevs på flykt inom 125 länder under förra året, vilket motsvarar en ökning på 3 miljoner sedan 2015. Det är detsamma som att ytterligare en människa drivs på flykt varje sekund.
Nästan 7 miljoner människor drevs på flykt inom länder till följd av konflikter under förra året och flest i Kongo-Kinshasa.
– Vårt fokus har varit Mellanöstern. Vi förväntade oss inte den plötsliga ökningen av internflyktingar i Kongo-Kinshasa och väntade oss inte högre siffror där än i Syrien, säger Alexandra Bilak, chef för Internal Displacement Monitoring Centre.
Vi förväntade oss inte den plötsliga ökningen av internflyktingar i Kongo-Kinshasa och väntade oss inte högre siffror där än i Syrien.
Alexandra Bilak, Internal Displacement Monitoring Centre
Kongo-Kinshasa har varit drabbat av oroligheter sedan 1990-talets folkmord i Rwanda. Tillströmningen av flyktingar förde landet in i den dödligaste konflikten i Afrikas historia där omkring fem miljoner civila har dött. Trots att ett fredsavtal skrevs 2003 har våldet trappats upp mellan olika väpnade grupper. Det ledde till att ytterligare 900 000 människor drevs på flykt under förra året.
Jan Egeland säger att brist på uppmärksamhet och krympande humanitära resurser i Kongo-Kinshasa innebär ett stort misstag. Enligt Alexandra Bilak är siffrorna i rapporten i underkant, eftersom över en miljon människor drivits på flykt inom landet sedan början av året.
Tre gånger fler människor – 24 miljoner totalt – har tvingats på flykt inom länder till följd av katastrofer jämfört med konflikter, enligt Internal Displacement Monitoring Centre. Över 68 procent av dessa drevs på flykt i länder i Östasien och Stillahavsområdet. I Kina och Filippinerna drevs flest människor på flykt till följd av kraftiga översvämningar och tyfoner. Klimatförändringarnas effekter och allt ofta återkommande och starkare klimathändelser kommer leda till att fler tvingas fly framöver, enligt rapporten. Alexandra Bilak säger att små ö-stater är de mest utsatta.
Haiti som fortfarande är skakat av följderna av jordbävningen 2010 och orkanen Matthew är ett av de länder som har högst antal på flykt per capita på grund av katastrofer. Landet löper stor risk att drabbas av katastrofer och har också små resurser att hantera kriser.
Det är extremt kortsiktigt och ostrategiskt att allt politiskt och finansiellt fokus hamnar på problemets symptom och inte dess orsaker.
Alexandra Bilak
Mer pengar satsas på vidarebosättning av flyktingar i givarländer än på att hantera kriserna i de länder som människor flytt från.
– Det är extremt kortsiktigt och ostrategiskt att allt politiskt och finansiellt fokus hamnar på problemets symptom och inte dess orsaker, säger Alexandra Bilak.
Jan Egeland instämmer och säger att även om det är ett stort antal människor på flykt i världen i dag är det en myt att Europa ”översvämmas” av flyktingar.
Både Alexandra Bilak och Jan Egeland uppmanar till förnyade politiska och finansiella investeringar i denna fråga som ofta överskuggas. De uppmanar till satsningar för att minska framtida risker, mildra de långsiktiga effekterna av förflyttningar av människor inom länder och förhindra cykliska kriser.
”Till dess att vi tar itu med de strukturella orsakerna till fattigdom, ojämlikhet och underutveckling kommer konflikter och kränkningar av de mänskliga rättigheterna fortsätta att medföra att människor drivs på flykt och förhindra lösningar”, slår rapporten fast.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr