Det var i helgen som Sannfinländarna valde ny ordförande vid partikongressen i Jyväskylä efter det att Timo Soino, som även var landets utrikesminister och vice statsminister, beslutat att lämna sin post. Den kontroversielle och starkt nationalistiske Jussi Hallo-aho fick 56 procent av rösterna och vann därmed över den andra huvudkandidaten Sampo Terho.
Sannfinländarna, som suttit i Finlands högerregering sedan valet 2015, tar därmed ytterligare ett steg längre ut på den nationalistiska skalan. Jussi Halla-aho, som sitter i EU-parlamentet, har länge varit en av de drivande inom partiet och har bland annat dömts för hets mot folkgrupp och brott mot trosfrid för ett blogginlägg han gjorde 2008.
I den texten skrev han bland annat att islam är en religion som godkänner pedofili och att stöld kan vara ett genetiskt särdrag hos somalier. Trots den hårda kritiken och den fällande domen har den nyvalde partiledaren vägrat ta avstånd från sina texter.
När valet av honom som partiordförande offentliggjordes reagerade de två andra regeringspartierna, Centern och det konservativa Samlingspartiet, snabbt.
– Vi tolererar inga hatbudskap och står för det okränkbara människovärdet, förklarade finansministern Petteri Orpo från Samlingspartiet vid en blixtinkallad presskonferens.
Ett resonemang som många politiska bedömare dock tycker är konstigt.
– Jag tycker att är märkligt. För det är ju inte så att Sannfinländarna blir ett helt nytt parti i och med bytet av ordförande. De åsikter som Jussi Halla-aho företräder har ju funnits i partiet hela tiden, säger den svenskfinländska statsvetaren Ann-Cathrine Jungar som är expert på högerradikala partier i Norden, till Arbetaren.
Nu kan de fortsätta utnyttja anti-etablissemangsretoriken.
Ann-Cathrine Jungar, statsvetare och expert på högerradikala partier i Norden
Ann-Cathrine Jungar förklarar bland annat att en av anledningarna till det ökade interna stödet för Jussi Hallo-aho är det utbredda missnöjet inom partiet med de kompromisser man tvingats göra i och med regeringssamarbetet. Den tidigare partiledaren Petteri Orpo har de senaste åren försökt att jobba bort den högerradikala stämpeln.
Trots det är partiets invandringspolitiska program, en av de absoluta kärnfrågorna, skrivet just av Jussi Hallo-aho.
Ann-Cathrine Jungar menar att den nyss avgående partiledaren försökt att skilja sig mot andra högerradikala partier i Europa, som exempelvis Sverigedemokraterna.
– Men de tillhör ju samma partifamilj och har haft en hel del kontakter med varandra, säger hon.
Vad som nu händer med den finska regeringen är osäkert. Både Kristdemokraterna och Svenska Folkpartiet ska ha anmält sitt intresse för att inleda ett samarbete och därigenom bilda en ny koalitionsregering och enligt finska medier ska förhandlingar redan ha påbörjats. Men krav på nyval har också väckts av bland annat Vänstern och De gröna, enligt Finska Yle.
– Det är naturligtvis en utmaning. Också inom Sannfinländarna där det säkert kommer att bli turbulent för en tid framöver. Jussi Hallo-aho är väldigt ideologiskt principiell och några har redan hoppat av sedan han valdes, säger Ann-Cathrine Jungar.
Många politiska bedömare i Finland menar också att Sannfinländarna med största sannolikhet är glada att de nu inte längre sitter i regeringen. Partiet har sedan valet 2015 rasat i opinionsmätningarna då de knappast fått igenom någon av sina frågor i regeringen.
– Nu kan de fortsätta utnyttja anti-etablissemangsretoriken. Jussi Hallo-Aho har ju bland annat pekat på Sverigedemokraterna som ett parti som sitter utanför regeringen men ändå lyckats få ett stort inflytande på politiken, säger Ann-Cathrine Jungar.
På tisdagskvällen meddelade statsminister Juha Sipilä att regeringen kan tänka sig att fortsätta regera med de politiker som hoppat av Sannfinländarna.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.