Vid valet 2015 blev Ukip Storbritanniens tredje största parti med drygt 12 procent av rösterna. Något som räckte till en plats i parlamentet och ledde till stor uppmärksamhet även långt utanför Storbritannien.
Partiet gick med sin antimuslimska och invandringskritiska retorik hårt åt det politiska etablissemanget och lockade röster i socialt utsatta områden där människor traditionellt tidigare röstat vänster. Huvudfrågan var att driva landet ut ur EU, något som också lyckades genom förra sommarens folkomröstning.
Men efter nyvalet den 8 juni, där premiärministern Theresa May och hennes konservativa Tories tappade den egna majoriteten, har något hänt som återigen ritat om den politiska kartan. Labour med Jeremy Corbyn i spetsen gick kraftigt framåt och gjorde sitt bästa val sedan 2001 med 40,3 procent av rösterna.
Enligt flera analyser tyder mycket på att partiet lockat tillbaka tidigare Ukip-väljare med den allt tydligare vänsterprofileringen.
Klassiska välfärdsfrågor som vård, skola och bostadspolitik har lyfts fram av Corbyn, som trots omfattande smutskastningskampanjer lyckats attrahera majoriteten av de unga väljarna och också väckt liv i partiets gräsrötter.
– Det sades att Corbyn var ovalbar och alldeles för knallröd. Men sådant får man omvärdera nu när hans retorik visat sig fungera. Därför tror jag att det kommer att bli mer vänsterideologi framöver, säger Mikael Sundström, statsvetare och expert på brittisk politik vid Lunds universitet, till Arbetaren.
Många trodde att det skulle bli precis tvärt om. Att de som tidigare gått från Labour till Ukip skulle gå vidare till Tories.
Nicholas Aylott, brittisk statsvetare vid Södertörns högskola i Stockholm
Även den brittiska statsvetaren Nicholas Aylott vid Södertörns högskola i Stockholm håller med om att den nya profileringen av Labour gett resultat.
Han menar att Ukips stora nederlag beror på att partiet vid förra valet enbart koncentrerade sig på en fråga, Brexit, och att många av dess väljare nu återgått till sina ”moderpartier”.
– Många trodde att det skulle bli precis tvärt om. Att de som tidigare gått från Labour till Ukip skulle gå vidare till Tories. De som brukade rösta på Ukip kommer ofta från arbetarklassen och där har de ju varit mer benägna att rösta vänster, säger Nicholas Aylott till Arbetaren.
Inom Labour har det stormat rejält sedan Jeremy Corbyn valdes till partiledare 2015. Högt uppsatta medlemmar på partiets högerkant har krävt hans avgång med hänvisning till att han företräder en allt för radikal vänsterpolitik.
Samtidigt har partiet, som nu är västvärldens största sett till antalet medlemmar, lockat många nya att engagera sig.
– Det blir väldigt intressant att se vad som händer nu. Alla, inklusive jag själv, trodde ju att det här skulle bli Corbyns sista insats. Men nu har han definitivt mandat att fortsätta att leda partiet och inom den egna parlamentsgruppen blir det svårare att agera mot honom. Det är en grundläggande politisk förändring som skett i landet, säger Nicholas Aylott.
Beror uppgången på vänsterretoriken?
– En smart sak Corbyn gjorde i valrörelsen var att inte politisera utrikes- och säkerhetspolitiken. I stället koncentrerade han sig på den offentliga sektorn med hälsovårds- och framför allt utbildningsfrågor.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.