Hösten 2015 kom omkring 35 000 ensamkommande barn och ungdomar till Sverige på flykt undan krig, förtryck och fattigdom. Då trycket på kommunerna att snabbt hitta boenden blev stort öppnades snabbt en ny marknad av konsulentstödföretag upp, som erbjöd sig att hjälpa till att hitta familjehem där barnen och ungdomarna kunde placeras.
Bara 2015 startades 120 företag som erbjöd sina tjänster till kommuner runt om i hela Sverige.
Enligt en tidigare granskning från Sveriges Radio drevs många av dessa företag av oseriösa aktörer som gjorde snabba och stora pengar på verksamheten. Nu riktar även Konkurrensverket hård kritik mot hur allting sköttes och vill se en skärpning i lagstiftningen för att säkerställa utplaceringarna av barn och unga.
– Många hamnade i hem som inte var lämpliga och tvingades byta. Varken de här konsultföretagen eller familjehemmen de förmedlade utreddes, säger Leif Nordqvist, en av författarna till Konkurrensverkets rapport, till Arbetaren.
Christina Höj Larsen är migrationspolitisk talesperson för Vänsterpartiet och hon är inte förvånad över hur det blev.
– Det var det här vi pratade om hösten 2015, att staten måste ha det övergripande ansvaret. För vi visste ju genom Migrationsverkets prognoser att det skulle bli en topp i mottagandet men ändå skapades inget fungerande system. Det gjorde att fixare och skojare kunde kliva in och tjäna massa pengar, säger Christina Höj Larsen till Arbetaren.
Kommunerna bör inte lägga ut myndighetsutövning på privata aktörer, där hoppas jag regeringen skärper upp lagstiftningen.
Leif Nordqvist, författare till Konkurrensverkets rapport
Enligt Konkurrensverket tog de nystartade företagen ut alldeles för höga priser eftersom arbetet med att hitta familjehem skulle gå fort. Konsulentstödföretagen behövde inte heller något tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, något som dock ändrades genom en lagändring i april tidigare i år.
– När de började sälja sina tjänster till kommunerna behövdes inget tillstånd. Och det innebar ju att många barn och ungdomar kom till hem som inte heller var tillräckligt utredda, säger Leif Nordqvist och efterlyser samtidigt ytterligare åtstramningar i regelverket.
– Kommunerna bör inte lägga ut myndighetsutövning på privata aktörer, där hoppas jag regeringen skärper upp lagstiftningen.
Christina Höj Larsen menar att det dåligt fungerande systemet gjort att många barn och ungdomar farit illa.
– Det är väldigt allvarligt när barn i samhällets vård inte behandlas som allas våra ungar. Vi vet ju att de här barnen som placeras ut i hem, inte bara nyanlända, behöver trygghet.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.