I tisdags presenterades ett nytt lagförslag av regeringen som om det träder i kraft skulle kunna försätta huvudentreprenören i ansvarsposition när det gäller anställdas obetalda löner längre ner i avtalskedjan.
Det handlar om ett så kallat ”entreprenörsansvar” i bygg- och anläggningsbranschen, något som skulle omfatta svenska såväl som utländska arbetare anställda i Sverige.

Huvudentreprenör är den som har avtal med den ursprungliga beställaren av arbetet och som också därmed har ett ansvar för att arbetet blir utfört.
Ett alternativt förslag lades också fram. I det föreslås det att man enbart ska kunna hålla den entreprenör som befinner sig ett snäpp upp i byggkedjan ansvarig för den uteblivna lönen.
Fackförbundet Byggnads ordförande Johan Lindholm säger till Dagens Arena att det är onödigt med en lag som reglerar frågan, då det redan finns kollektivavtal som gör det i Sverige. Vidare säger han att man i årets kollektivavtal beslutat att titta på huvudentreprenörsansvaret.
– Vi är överens om att namnen på alla företag i byggkedjan ska lämnas ut till Byggnads, säger Johan Lindholm till Dagens Arena.
Om politikerna vill stötta oss och se till att det blir ordning och reda i byggbranschen är det viktigare att de skyddar och förstärker föreningsrätten och vår rätt att strejka.
Fredrik Öberg, ordförande, Unga byggare
Fredrik Öberg, ordförande för Byggnads ungdomsverksamhet Unga byggare, säger till Arbetaren att han tycker att det är bra att politikerna ser oredan och de problem som finns inom byggbranschen, men att en lagstiftning om huvudentreprenörsansvar inte är rätt väg att gå.
– Om politikerna vill stötta oss och se till att det blir ordning och reda i byggbranschen är det viktigare att de skyddar och förstärker föreningsrätten och vår rätt att strejka, för att på så sätt kunna förbättra och utveckla våra kollektivavtal. Den svenska modellen bygger på att två parter utan inblandning av regeringen kommer överens om villkoren på arbetsmarknaden, säger Fredrik Öberg, och fortsätter:
– Risken är att företagen ser lagstiftningen som enklare att luta sig mot än det ansvar vi kräver huvudentreprenörer via kollektivavtal.
Från arbetsgköparsidan har det kommit kritik vid flera tillfällen. Bland annat sa Mats Åkerlind på branschorganisationen Sveriges Byggindustrier till tidningen Arbetet i onsdags att lagen riskerar att underminera den svenska modellen, som han menar är en bra lösning för bägge parter.
Han tycker lagförslaget är orättvist och anser istället att man som arbetare borde se till att ta anställning hos den uppdragsgivare som sköter sig bäst. Han menar att utstationerade arbetare i Sverige enkelt skulle kunna omfattas av den statliga lönegarantin, så att det problemet därmed är löst.
Det här ger ju människor en bättre möjlighet att få ut sin lön.
Tommy Larsson, handläggare på arbetsmarknadsenheten på regeringskansliet
Där menar Tommy Larsson, handläggare på arbetsmarknadsenheten på regeringskansliet, att man så klart använder den statliga lönegarantin i första hand.
– Men det är bara om företaget har gått i konkurs eller om det sker en företagsrekonstruktion som man kan använda lönegarantin. Men det finns en massa andra situationer där arbetsgivaren inte betalat ut löner. För att de inte vill till exempel. Så det här ger ju människor en bättre möjlighet att få ut sin lön, säger Tommy Larsson till Arbetaren.
Lagen om entreprenörsansvar och den föreslagna ändringen i utstationeringslagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2018.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.