Redan förra året flaggade Läkarförbundet, Svenska föreningen för Allergologi och Astma- och allergiförbundet för den akuta bristen på personal som specialiserat sig på allergisjukdomar.
I dag finns det 70 allergologer för vuxna i landet och 40 procent av dem är över 62 år. Krisen beror på bristande planering av landstingen, enligt Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren.
– De borde ha planerat framåt och tittat på de behov som finns i framtiden. Som det är nu har de bara tillgodosett de platser som blivit lediga på vårdmottagningar, säger hon till Arbetaren.
Läkarförbundet vill se mer strategisk planering och närmare samarbete mellan landsting och specialistföreningar som Astma- och allergiförbundet. Leif Henriksson, vice ordförande i Astma- och allergiförbundet, AAF, vill också se ett utökat intressepolitiskt arbete.
– Vi stöttar forskningen på området med mellan fem och tio miljoner årligen och hoppas kunna sprida kunskapen till många områden, säger han till Arbetaren.
AAF säger att en lösning kan vara att utbilda vårdpersonal vid primärvården om enklare allergier som astma och pollen. Det mest alarmerande menar de är bristen på specialister på allvarliga allergier som skapar allvarliga störningar i vårdkontinuiteten. Astma- och allergiförbundet ser samtidigt en stadigt pågående ökning av allergier, främst från födo- och doftämnen, som beror på en ökad exponering.
– Vi utsätts mer för doftämnen, parfymanvändning och utsläppen ökar. Får patienter inte en kontinuerlig vård så ser det ju mörkt ut, säger Leif Henriksson.
Vi utsätts mer för doftämnen, parfymanvändning och utsläppen ökar. Får patienter inte en kontinuerlig vård så ser det ju mörkt ut.
Leif Henriksson, vice ordförande i Astma- och allergiförbundet
Ann-Britt Zakrisson är ordförande Astma-, allergi och KOL-sjuksköterskeföreningen (ASTA). Hon ser en minskning av både allergiläkare, sjuksköterskor och allergikonsulenter. Anledningen är att få tycker att det är värt att utbilda sig, tror hon.
– Astma och allergivård har låg status. De sjuksköterskor som specialistutbildat sig får inte använda de kunskaper de tillgodosett sig, säger hon till Arbetaren.
Lösningen menar hon är fler konsulenttjänster som underlättar kontakten med arbete och skola och att sjuksköterskor och läkare får mer tid att utnyttja sina kunskaper avskilda från allmän vård.
– Utbildning ska vara värt, det är den inte när gränsen mellan specialistvård och allmänvård är så liten, säger Ann-Britt Zakrisson.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr