En mediakarusell har snurrat i Sverige, men knappt något har förändrats. “Helt oseriöst” och “fullständigt omdömeslös” kallade statsminister Stefan Löfven misstroendeförklaringen från alliansen och Sverigedemokraterna vid den presskonferens som hölls i regeringskansliet under torsdagens förmiddag. Under sitt anförande benämnde statsministern oppositionen som de fem borgerliga partierna.
Statsministern presenterade sin regeringsombildning och menade att han på så vis på bästa sätt tog ansvar för Sverige i en tid av politisk instabilitet i världen. Av de tre statsråd som misstroendet riktats mot entledigades infrastrukturminister Anna Johansson och inrikesminister Anders Ygeman från sina uppdrag. Försvarsminister Peter Hultqvist sitter emellertid kvar tills vidare.
–Löfven trotsar en väldigt tydlig riksdagsmajoritet när det gäller misstroendet som väckts. Jag tycker agerandet är märkligt och visar på en bristande respekt, sade kristdemokraten Lars Adaktusson till Svenska Dagbladet på torsdagen.
De borgerliga partiernas missförtroendeförklaring mot Peter Hultkvist ligger därmed kvar, och nu väntar Sverige på nästa steg. Inte bara Kristdemokraterna utan även Sverigedemokraterna har kommenterat Stefan Löfvens beslut på sätt som kan tolkas som målmedvetna: deras vilja är att avsätta regeringen.
Stefan Löfven å sin sida menar att utspelet från oppositionens sida mer handlar om politiska olikheter, än att det begåtts något konstitutionellt fel. Försvarsminister Peter Hultkvist själv sade under presskonferensen att försvarsmakten gjorde det den kunde när läckan uppdagades och att han själv gjort det han kan och har skyldighet att göra i sammanhanget.
Li Bennich-Björkman, skytteansk professor i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet, var en av de politiska bedömare som förutsåg att regeringen skulle låta två ministrar gå medan försvarsministern blev kvar.
– Det är svårare att knyta Hultqvist till verkliga misstag och felbedömningar i den här affären. Han är också en starkare minister och mer kompetent än någon av de andra, sade Li Bennich-Björkman till tidningen Dagens industri innan presskonferensen.
När Arbetaren når henne på fredagsförmiddagen vidhåller hon sin prognos. Hon tror att Hultqvist fortsättningsvis kommer att sitta ohotad.
– Jag tror inte att oppositionen kommer att stå fast vid sitt krav på misstroendevotum utan att ett eller två partier snart kommer att säga att ny information framkommit och att de därmed släpper frågan, säger hon.
Det har kommit kritik mot oppositionen, även från borgerligt håll, om deras misstroendeförklaring. Hur tror du att det kan påverka deras förtroende bland väljarna?
– Visst kan det komma att påverka förtroendet lite negativt, men det blir inte någon bestående effekt av det.
Li Bennich-Björkman gör inte heller bedömningen att förtroendet för regeringen har sjunkit särskilt drastiskt.
– Man ska inte överdriva betydelsen av just det här. Jag tror att många medborgare är av uppfattningen att det utkrävts ett politiskt ansvar för det inträffade och att det svarades på av regeringen som nu säger sig ta det på allvar, säger hon.
Den här typen av outsourcing sker för fullt i många statliga verksamheter och det i sig är ett stort problem, ett systemfel skulle jag säga.
Li Bennich-Björkmna, skytteansk professor i statskunskap och vältalighet
Mycket fokus har legat på att regeringen bär ansvar för att känslig information läckt ut från en statlig myndighet samtidigt som det var den förra regeringen som fattade beslut om att den här typen av statlig verksamhet ska outsourcas. Vad säger du om det?
– Ansvar för den så kallade regeringskrisen och det som skett under deras styre har ju helt uppenbart den sittande regeringen. Men visst går det att se att även oppositionen bär ett indirekt ansvar för det tillbaka i tiden. Outsourcingen var ett beslut som alla partier var med på så vitt jag förstår. Där är det många socialdemokrater som gärna velat blanda bort korten, säger Li Bennich-Björkman och fortsätter:
– Den här typen av outsourcing sker för fullt i många statliga verksamheter och det i sig är ett stort problem, ett systemfel skulle jag säga.
Vilka effekter kan det få om den utvecklingen fortsätter?
– Den offentliga verksamheten ska ju bedrivas på en värdegrund baserad på insyn och demokratiskt inflytande för medborgarna, företag som hyrs in för att bedriva statlig verksamhet vilar inte alls på några sådana aspekter. Nu var det här en myndighet där frågor om sekretess och säkerhet var helt avgörande – vilket det ju inte är inom all offentlig verksamhet – men jag tror att staten ska vara väldigt försiktigt med att lägga ut saker på entreprenad som drivs av helt andra intressen – till exempel vinst. Det hela bygger på idén om New public management, en företagsinspirerad syn på att även staten kan drivas som ett företag – det är både fel och farligt enligt min bedömning.
