Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg får kritik av fackförbundet Kommunal för den blott tio veckor långa vårdbiträdesutbildning som infördes under våren och utökats med antal deltagare under sommaren. Totalt handlar det om 35 personer som visstidsanställts på sjukhuset och som under tio veckor, och i sjukhusets regi, utbildas.
Alldeles för kort, anser Kommunals förbundsordförande Tobias Baudin som hävdar att längden på utbildningen står i strid med de överenskommelser som gjorts mellan arbetsköparorganisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, Kommunal och Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Avsiktsförklaringen mellan parterna ger enligt Lars Rydhede, HR-direktör och tillförordnad sjukhusdirektör på Sahlgrenska universitetssjukhuset, inga riktlinjer för vårdbiträdens utbildningslängd.
– Det finns ingen nationellt samlad utbildning för vårdbiträden. De bestämmelser som finns gäller karriärklättring till undersköterska, säger han till Arbetaren.
Lars Rydhede motiverar utbildningen med en omstrukturering av vården i sin helhet och att befintlig personal måste få utnyttja sin kompetens.
– I dag sköts mycket administration av utbildad personal som borde ägna sig åt sina kompetensområden istället. Därför är det bra om vi breddar yrkeskåren och låter andra ta över enklare uppgifter som inte kräver högskoleutbildning.
Att vårdbiträden skulle vara ett sätt att väga upp för bristen på övrig vårdpersonal förnekar han.
– Våra rekryteringsprocesser funkar bra, även om det är brist på specialistsjuksköterskor. Det ska jag inte sticka under stol med, säger Lars Rydhede.
Tobias Baudin tycker inte att tio veckors utbildning är tillräckligt för enklare sysslor i nära arbete med människor.
– Vi måste ha en lägsta nivå som motsvarar ungefär åtta, nio månaders utbildning, även om det handlar om enklare uppgifter. Kommunal kan inte ställa sig bakom en tio veckor kort utbildning, säger han till Arbetaren.
Det är arbetsmiljön som behöver förbättras, det löses inte genom införandet av fler yrkesgrupper.
Susanne Blom Persson, sjuksköterska på Sahlgrenska universitetssjukhuset
Susanne Blom Persson, ledamot i Vårdförbundet Västra Götaland och sjuksköterska på Sahlgrenska universitetssjukhuset, befarar att införandet av vårdbiträden riskerar patientsäkerheten.
– Sahlgrenska biter sig själva i svansen genom att införa vårdbiträden. Det är tänkt att gruppen ska avlasta vårt arbete, men nu blir det bara fler steg i helhetsbedömningen. De har inte den utbildning som krävs för att kunna göra en säker bedömning av patienterna, säger hon till Arbetaren.
Susanne Blom Persson håller dock med om att undersköterskor och sjuksköterskor behöver avlastning på vissa områden, men tror inte att det är den egentliga orsaken till införandet av vårdbiträden.
– Det handlar i grund och botten om ett sätt att täcka upp för bristen på sköterskor. Det är arbetsmiljön som behöver förbättras, det löses inte genom införandet av fler yrkesgrupper.
Arbetsköparorganisationen SKL säger till nyhetsbyrån TT, i likhet med Kommunal, att utbildningslängden inte följer den avsiktsförklaring parterna kommit överens om.