Jordbävningen i Mexico City 1985 ledde till uppskattningsvis 25 000 människors död. Det skalvet var betydligt kraftigare än det som inträffade förra veckan med magnituden 7,1. Hittills har omkring 300 människor bekräftats döda och många människor är fortfarande försvunna.
Efter förra tisdagens skalv var luften i Mexico City full av damm. Minst 44 byggnader i staden beräknas ha fallit samman.
– Allt är sönderslaget eller på väg att falla samman. Jag vet inte vad jag ska ta mig till, sade en av de drabbade, Verónica, dagen efter jordbävningen.
Allt är sönderslaget eller på väg att falla samman.
Verónica, en av de drabbade i Mexico City
Trebarnsmamman ville inte uppge sitt efternamn, men berättar att hon bor i stadens södra delar i ett nybyggt hus som skadats svårt av jordbävningen. Efter katastrofen har hon nu flyttat hem till en av sina vuxna döttrar i jättestaden, som beräknas ha närmare 22 miljoner invånare.
Det var stadsdelarna Benito Juárez och Cuauhtémoc, som har en befolkning på närmare en miljon, som drabbades hårdast, tillsammans med delar av de närliggande delstaterna Morelos och Puebla. Mexico City är byggd på gammal havsbotten, vilket uppges göra staden mer sårbar för effekterna av jordbävningar.
Berenice Rivera arbetar som sömmerska och berättar att hon och hennes kollegor alla hann bli evakuerade från sin arbetsplats så fort de första tecknen på jordbävningen kom.
– Jag sprang till skolan för att hämta mina barn och gick sedan hem för att se hur min bostad hade drabbats, säger hon.
Hon säger att det kommer att bli svårt att bo kvar i sitt hem eftersom en annan närliggande stor byggnad blivit så svårt skadad.
– Vi kommer att försöka hämta upp våra saker och får se var vi kan flytta någonstans. Vad annat kan vi göra?
Direkt efter katastrofen var stadens byggarbetare bland de första att delta i räddningsarbetet. Många av dem lämnade sina byggarbetsplatser för att delta i arbetet med att försöka rädda människor ur rasmassorna. Det var bara början på många solidaritetsaktioner som under veckan genomfördes av stadens invånare. Mängder av frivilliga strömmade till för att under ofta ganska oorganiserade former försöka delta i räddningsarbetet.
Samtidigt finns risken att fler skadade byggnader ska falla samman, och flera efterskalv har rapporterats.
Under förra veckan öppnade de lokala myndigheterna minst 41 olika härbärgen för människor som inte kunnat återvända till sina hem.
Enligt beräkningar från det amerikanska seismologiska institutet USGS kommer de ekonomiska skadorna för Mexiko att bli mycket omfattande.
Jordbävningen har dessutom satt landets krisberedskapsmyndigheter under hård press, inte minst på grund av den tidigare jordbävning som drabbade landet 7 september, ett skalv vars epicenter låg utanför kusten i den sydliga delstaten Chiapas. Den jordbävningen beräknas ha kostat 90 människor livet och på olika sätt ha drabbat närmare två miljoner människor.
De struntar i reglerna. De måste ses över och bli riktigt tillämpade.
Juan Cota, invånare, Mexico City
Efter det stora jordskalvet i Mexico City 1985 skärptes byggreglerna i staden. Men nu har diskussionen om reglerna fått nytt bränsle.
– De hävdar att reglerna blivit hårdare, men titta på den där byggnaden. Den är nybyggd, ändå är den på väg att falla samman, säger Verónica och pekar på ett skadat hus.
En annan av stadens invånare, Juan Cota, menar att byggreglerna inte alltid efterlevs på grund av korruption.
– De struntar i reglerna. De måste ses över och bli riktigt tillämpade, säger han.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr