Kan du berätta om din forskning ?
– Själva syftet har varit att uppmärksamma de här problemen. Att det finns betydande socioekonomiska faktorer i Sverige i dag som speglar psykisk ohälsa bland många flyktingar. Fler studier visar redan att tidigare trauman, som till exempel ett krig, ofta leder till psykisk ohälsa. Men vad som hänt går ju inte att göra någonting åt, däremot går det att ta bort massor av hinder som gör det lättare att söka psykiatrisk hjälp hos de här grupperna.
I din forskning kommer du bland annat fram till att många som flytt sällan söker psykiatrisk hjälp. Vad beror det på?
– Det handlar om att de inte söker sig till öppenvården. Alltså att man inte söker hjälp i tid och där finns ett tydligt samband med vilket land man kommer ifrån. I många länder är det fortfarande stigmatiserande med psykisk ohälsa. Det kan handla om rädsla att ta kontakt med psykiatrin. En rädsla för att till exempel bli utvisad eller för att bli diskriminerad. Vi vet att det förekommer strukturell diskriminering och att psykiatrin ibland är byggd på stereotyper.
– Men det kan också handla om att man inte litar på den psykiatriska vården. Det här är problem som svenska myndigheter måste ta tag i. Den preventiva vården är viktig och jag anser därför att det måste forskas mer på hur man kan överbrygga de här hindren som gör att många inte söker hjälp i tid. Det finns nog en brist på kunskap om det här inom exempelvis psykiatrin och hos många som arbetar med flyktingar. Väntar man för länge och till slut hamnar inom slutenvården gör ju det att det förutom ett stort lidande för individen dessutom blir kostsamt för staten.
Socioekonomisk status har betydelse för hur man mår och när man söker hjälp.
Vad bör göras för att lättare nå de här personerna så att de själva kan söka hjälp?
– Som sagt handlar det om att överbrygga hindren. Det kan vara språkliga hinder med brist på tolkar, men det måste också göras fler studier på både individuell och strukturell nivå. Jag skulle önska att man intervjuade både flyktingar och vårdpersonal om de här frågorna. Så kan politikerna sedan jobba för att ta bort hindren.
Varför finns det så lite forskning kring det här, trots att man känner till problemen?
– Bra fråga. Min studie kommer ju för att ge just den kunskapen. Jag vill uppmuntra andra forskare att gå djupare. För socioekonomisk status har betydelse för hur man mår och när man söker hjälp. Och hur mottagarlandet agerar spelar roll. Man ska inte behöva må dåligt bara för att man kommer från ett land i krig.
Vad hoppas du att din forskning resulterar i?
– Jag hoppas att politikerna kan se det som är viktigt. Att man inte behöver vänta på all forskning utan att agerar för att ta tag i problemen. Det går till exempel att uppmuntra skolor och fritidsgårdar kring kampanjer om att söka hjälp. Det vore verkligen en win win-situation om fler lyckades söka hjälp i tid.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr