– Varje land som för närvarande förser den burmesiska militären med vapen bör stoppa detta fram till att tillräckliga ansvarsutkrävande åtgärder har genomförts, sade USA:s FN-ambassadör Nikki Haley under förra veckans debatt inom säkerhetsrådet.
Armén i Burma har anklagats för att genomföra en etnisk rensning gentemot den muslimska minoritetsgruppen rohingya, ett agerande som lett till en stor flyktingkris i grannlandet Bangladesh.
Burmas militära offensiv och politiska arrogans mot omvärlden bygger till stor del på arméns stora arsenal av vapen, som främst importerats från Kina och Ryssland. Och varje resolution som kräver ekonomiska eller militära sanktioner mot landet skulle troligtvis beläggas med veto av något av dessa länder, eller båda två.
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri, uppger att Kina mellan 2010 och 2016 upprättade vapenavtal med Burma om export av ett antal olika missiler, militärbåtar och stridsvagnar. Under samma period slöt även Ryssland avtal om export av stridsflygplan, stridshelikoptrar och missiler.
USA:s förra president Barack Obama valde att lyfta de långvariga amerikanska sanktionerna mot Burma eftersom landet med tiden hade utvecklats i en mer demokratisk riktning. Detta trots att vissa människorättsorganisationer varnade för att de minskade påtryckningarna kom för tidigt.
Den 18 september uppmanade dock en ledare i New York Times till ett återupprättande av dessa sanktioner mot landets militära ledare ”fram till att blodbadet stoppas”.
Även en global koalition bestående av 88 organisationer, däribland Amnesty International och Human Rights Watch, uppmanar gemensamt FN:s säkerhetsråd att allvarligt överväga ett vapenembargo mot Burmas militär, samt riktade sanktioner mot individer som anses bära ett särskilt stort ansvar för brott och övergrepp mot den muslimska minoritetsgruppen.
Den burmesiska armén har en mycket stor vapenarsenal inklusive stridsflygplan, attackhelikoptrar, stridsvagnar, militära båtar, missiler, granatkastare och andra olika former av krigsmateriel som har importerats från Ryssland och Kina.
Militäranalytikern Daniel Darling vid det amerikanska företaget Forecast International Inc, som erbjuder analyser till försvarsindustrin, säger att andra länder som exporterar vapen till Burma inkluderar Nordkorea och Pakistan. Han påpekar att Burma uppges ha beställt 16 kinesisk-pakistanska stridsflygplan som enligt planerna ska börja levereras i slutet av året.
Enligt honom har dock inte USA sålt vare sig några vapen eller erbjudit Burmas armé någon militär utbildning, efter att sanktionerna mot landet lyftes av Obamaadministrationen. Detta eftersom den amerikanska kongressen har fortsatt att blockera sådana uppgörelser med den burmesiska armén.
Daniel Darling säger att Burmas militär, som fortfarande har mycket stor makt i landet, på egen hand kan ta beslut om extra tillskott till sin budget utan att ta hänsyn till landets parlament. Han understryker att landet faktiska ledare Aung San Suu Kyi och hennes parti NLD hela tiden måste ta hänsyn till landets mäktiga militära ledare, eftersom det annars finns en risk för att de avsätter regeringen och återinför det gamla militärstyret.
Natalie J. Goldring, expert på säkerhetsfrågor och verksam vid Georgetown-universitetet i USA, säger att FN-ambassadören Nikki Haley uttalanden är välgrundade. Samtidigt menar hon att kravet på ett vapenembargo mot Burma från en företrädare för president Donald Trumps administration kan uppfattas som överraskande. Detta eftersom krav på en återhållsam vapenexport inte är något som fram till nu har kännetecknat den amerikanska regeringen.
Hon påpekar att uppgifter gör gällande att Vita huset för närvarande ser över landets politik för vapenexport, i syfte att utöka den. Hon menar att det tycks vara betydligt lättare för administrationen att argumentera för vapenembargon mot länder som inte är dess egna kunder.
Natalie J. Goldring menar att samma argument för ett vapenembargo mot Burma också kan användas mot andra länder som USA exporterar vapen till. Som exempel kan nämnas att människorättsorganisationer som Human Rights Watch har dokumenterat hur de styrkor som leds av Saudiarabien i det pågående kriget i Jemen begår omfattande och systematiska brott mot mänskliga rättigheter.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr
