Mexiko är numera världens näst största exportör av kvicksilver, efter Indonesien.
Miljöaktivisten Patricia Ruiz säger att en ”katastrofal” situation uppstått i hennes delstat Querétaro på grund av utvinningen av kvicksilver, som anses vara ett av de allra farligaste miljögifterna. Hon säger att utvinningen bedrivs vid ett stort antal dagbrott varifrån kvicksilver läcker ut och förgiftar de lokala floderna.
– Detta görs av många människor som saknar alternativa försörjningsmöjligheter. De riskerar sin egen hälsa och även sina framtida avkommors, säger Patricia Ruiz, som grundat miljöorganisationen Grupo Ecológico Sierra Gorda, som arbetar för att skydda det rika ekosystem som finns i naturreservatet Sierra Gorda, samt regionens 100 000 invånare.
De riskerar sin egen hälsa och även sina framtida avkommors.
Patricia Ruiz, grundare av miljöorganisationen Grupo Ecológico Sierra Gorda
Delstaterna Querétaro och Zacatecas har vuxit fram som de största producenterna av kvicksilver i landet, och större delen av utvinningen genomförs av privatpersoner, för vidare export till länder som Bolivia och Colombia. I dessa länder används sedan kvicksilvret främst vid småskalig utvinning av guld – och orsakar nya svåra miljöproblem.
I mitten av augusti började den så kallade Minamatakonventionen att gälla. Det kommer att bli en utmaning för Mexiko att leva upp till dess innehåll. Konventionen föreskriver nämligen att inga nya dagbrott för utvinning av kvicksilver ska tillåtas och att den existerande utvinningen ska fasas ut. Dessutom ska användningen av kvicksilver i ett stort antal produkter minskas och andra begränsade åtgärder genomföras.
Enligt en ny rapport från det statliga mexikanska institutet INECC pågår utvinning av kvicksilver i 8 av landets 31 delstater.
Bara i delstaten Querétaro beräknas utvinningen bedrivas vid 300 olika platser. Det görs genom att malm från mineralen cinnober krossas och sedan upphettas.
Människor kan få i sig kvicksilver genom föda eller genom exponering, vilket leder till skador på hjärnan och det centrala nervsystemet. Barn är känsligare än vuxna, och även foster drabbas då kvicksilver överförs till fostret och hämmar utvecklingen hos barnet.
Mexiko är ett av flera länder i Latinamerika som har ratificerat Minamatakonventionen, men hittills är Brasilien det enda landet i regionen som skickat en rapport om situationen till det sekretariat som har till uppgift att se till att konventionen följs.
Att reglerna mot kvicksilver har skärpts i andra länder har lett till att Mexiko blivit en allt större exportör och under förra året exporterades hela 193 ton kvicksilver till den viktigaste exportnationen Bolivia.
Fernando Bejarano, som arbetar för CAATA, en organisation som bekämpar miljögifter, säger att landets myndigheter hittills har gjort för lite för att hindra den ökande utvinningen av kvicksilver.
– Det handlar om ett socialt problem som hänger samman med fattigdom. Vi kan inte enbart se på det som ett miljöproblem. Än så länge finns det dock inte någon sådan samverkande syn och produktionen kan under kommande år öka ytterligare, säger han.
Det handlar om ett socialt problem som hänger samman med fattigdom. Vi kan inte enbart se på det som ett miljöproblem.
Fernando Bejarano, CAATA
En rapport från landets myndighet med ansvar för miljöskydd, Profepa, slår fast att utvinningen av kvicksilver genomförs utan att några åtgärder vidtas för att skydda vare sig människor eller miljö.
Miljöaktivisten Patricia Ruiz, som vunnit flera utmärkelser för sitt arbete, menar att landets myndigheter måste utarbeta en åtgärdsplan som även tar människors behov av försörjning i beaktande. Hon säger att det måste till alternativa inkomstmöjligheter för människor samtidigt som utvinningen av kvicksilver stoppas.
Mexiko kommer att bli tvunget att anta en juridisk handlingsplan för att leva upp till innehållet i Minamatakonventionen.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr