Regi: Tomas Alfredson
Regissören Tomas Alfredson står bakom två av de bäst gestaltade och samtidigt effektivt spännande filmerna under de senaste tio åren: Låt den rätte komma in (2008) och Tinker, Tanker, Soldier, Spy (2011).
Här finns också en minimal distans som lägger sig som ett extra isigt filter över dramat. Den hänger säkert samman med att Alfredson sällan trycker moralfrågor ned i halsen på biobesökaren, det blir en intellektuell utmaning att själv ta ställning till något som ser ut som objektiva fakta.
Metoden hänger förstås kvar sedan tidigare filmer i katalogen, som bland andra Torsk på Tallin (1999) och Fyra nyanser av brunt (2004) då ironin stod i zenit i svenskt kulturliv. Man hånade utan att uttala hånet. Man blev kall.
Till och med den karismatiska Michael Fassbender som Harry Hole irriterar med sitt underspel.
När Alfredson nu ger sig på norske Jo Nesbøs alkoholiserade deckarhjälte Harry Hole blir kylan bokstavlig, både i det nästan maniska uppehållandet vid undersköna snötäckta miljöer i norra Norge, och i betraktandet av de inblandade utredarna, offren och gärningsmannen som spelas av ett makalöst galleri av kända och erkänt skickliga skådespelare.
Medan Hole kämpar på med att hålla sin trötta kropp upprätt (lyckas någorlunda) och sina nära relationer värdiga (lyckas dåligt) smyger en mördare omkring och bygger snögubbar för att markera platsen för en mördad eller försvunnen småbarnsmamma. Under första halvan av filmen får man anstränga sig till det yttersta för att hitta trådar och mening mellan scenerna. Det lyckas dåligt. Därför blir det ointressant.
Till och med den karismatiska Michael Fassbender som Harry Hole irriterar med sitt underspel. Man börjar misstänka att det inte finns något där bakom – och då är filmen illa ute.
Sedan börjar man få ihop det, då ledtrådar chockerande grällt plötsligt smackas upp – upplösningen kommer som blixt och sedan är det slut.
Kanske hade fansen av radikalstilisering ändå kunnat njuta av kompositionen om filmen ändå knutit ihop några av de trådar som slänger omkring – de förföljer mig ända ut i foajén. Några berör grundläggande thrillergrepp som varför och hur, men de allvarligaste om vad som hänt med intresset för människorna bakom mysteriet.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr