Målet med FN:s toppmöte om migration förra året var att skapa en plan för ett bättre internationellt gensvar, samt stärka styrningen av den internationella migrationen och skapa ett mer ansvarsfullt och förutsägbart system. I september förra året enades FN:s 193 medlemsländer om det som kom att kallas New York-deklarationen och som på nytt bekräftade migranters och flyktingars rättigheter.
Ett år senare påminner chefen för FN:s flyktingorgan UNHCR, Filippo Grandi, världens regeringar om deras utfästelser när världen står inför ett rekordstort antal människor på flykt samtidigt som migrationen blir allt mer komplex.
– Den globala migrationskrisen, som ledde till att deklarationen antogs för ett år sedan, är inte mindre allvarlig nu. Vi har ett kollektivt och moraliskt ansvar att stärka våra insatser för att hantera stora flyktingförflyttningar.
Filippo Grandi påpekar att våldsamheter i den burmesiska delstaten Rakhine tvingat över en halv miljon människor på flykt.
Genom New York-deklarationen har världssamfundet åtagit sig att se till att den samlade humanitära finansieringen ökar och att länder fördelar mottagandet av flyktingar på ett mer rättvist sätt.
Två överenskommelser ska bli resultatet och ska antas 2018 – en som berör flyktingar och en som handlar om en säker, välordnad och regelbunden migration. Förhandlingar pågår och Filippo Grandi samt FN:s särskilda representant för internationell migration, Louise Arbour, uppmanar det internationella samfundet att se till att skapa robusta överenskommelser.
– Vår förmåga att bättre hantera stora förflyttningar bygger på att vi får överenskommelser som är så starka som möjligt, säger Louise Arbour.
Även om några länder har ökat sina insatser har det inte gjorts tillräckliga framsteg i skyddet av flyktingar, främst när det gäller rika länder, menar Abby Maxman från hjälporganisationen Oxfam America.
Enligt Oxfams analys har världens sex rikaste länder tagit emot mindre än 9 procent av världens flyktingar. Även om Tyskland tagit emot fler flyktingar än många andra rika länder är det främst låg- och medelinkomstländer som tagit emot flest människor på flykt. Dessa länder har inte fått det stöd de behöver för att klara mottagandet. Många länder har lämnats ensamma att bära kostnaderna.
Över en miljon människor har flytt från Sydsudan till Uganda på grund av strider efter att ett fredsavtal kollapsade. Det är störst antal människor som drivits på flykt i Afrika sedan folkmordet i Rwanda 1994. Påfrestningen ledde till att Uganda begärde två miljarder dollar för den omedelbara krisen och för långsiktiga lösningar. Världens ledare har dock hittills endast bidragit med mindre än en fjärdedel av vad som begärts.
Abby Maxman påpekar också att USA verkar ha övergett sina åtaganden när det handlar om skydd av flyktingar. USA:s regering har dragit ned på antalet flyktingar som landet tar emot från 110 000 till 50 000 och uppger att detta kan komma att minskas ytterligare. Det är det lägsta antalet sedan 1986, då president Ronald Reagan begränsade antalet flyktingar som togs emot till 67 000.
President Donald Trump har också föreslagit att budgeten för flyktingar ska minskas från 3,1 miljarder dollar till 2,7 miljarder dollar för nästa år.
När USA backar så är Abby Maxman orolig för att det ska påverka förverkligandet av New York-deklarationen. Detta eftersom USA är en av de största givarna till flyktingbiståndet.
– Om fördelningen av ansvar kommer fortsätta på ett oplanerat sätt och tillgången till hållbara lösningar försenas betydligt kommer det att starkt påverka alla människor som svävar i ovisshet. Det kommer ha långsiktiga konsekvenser, säger hon.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr