Under de senaste sex åren har antalet sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa ökat med 129 procent. Siffror från Försäkringskassan visar att 46 procent av de som är sjukskrivna längre än 14 dagar är det på grund av psykiska problem.
– Det är framför allt sjukskrivningar på grund av den så kallat lättare psykiska ohälsan som ökat markant sedan 2010 då nivåerna var som lägst. Det gäller kvinnor i högre grad än män och framför allt i yrkesgrupper inom vård och omsorgsyrken, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan.

Sjukskrivningstalet har fram till mitten av 2017 ökat generellt. De fysiska diagnoserna såsom cancer och hjärt-kärlsjukdomar ligger i stort sett stabilt, liksom även ”tyngre” psykisk ohälsa såsom schizofreni och bipolaritet. Den stora ökningen har skett inom den ”lättare” psykiska ohälsan med vilket avses stressrelaterad ångest och utmattning och depression.
Ulrik Lidwall säger att statistiken visar att de värst drabbade är det som har så kallade kontaktyrken, arbete med klienter, patienter och kunder. Den största gruppen är sjukvårdspersonal.
– Många rapporterar sömnproblem och brist på återhämtning. Det rör sig om besvärliga livshändelser, men till stor del belastningar inom kontaktyrken som pågått under lång tid. Det rör sig främst om de som arbetar i frontlinjen som undersköterskor, vårdare och personliga assistenter.
I Försäkringskassans pressmeddelande trycker myndigheten på att det samtidigt går att urskilja en minskning av sjukskrivningstalet under 2017. Men även om det skett en mindre minskning på inflödet av sjukskrivningar är huvuddelen av minskningen i andra änden, det vill säga att sjukskrivningarna upphör.
Betyder det att de sjukskrivna blir friska?
– De bedöms vara arbetsföra av Försäkringskassan, så mycket kan jag säga. Det har också lyfts fram i vår rapport att det sker en striktare tillämpning av lagar och regler, säger Ulrik Lidwall.
Man drar in sjukpenningen och bedömer att personen har arbetsförmåga, det betyder inte att de har blivit friska.
Mikael Dubois, välfärdsutredare på TCO
Mikael Dubois, välfärdsutredare på TCO som också för sjukskrivningsstatistik bland sina medlemmar, är mer frispråkig. Han säger sig ha anledning att betvivla att även minskningen av inflödet tyder på bättre hälsa hos befolkningen.

– Det vi har upplevt är att Föräkringskassan har blivit mycket striktare, tuffare och att avslagen har ökat. Man drar in sjukpenningen och bedömer att personen har arbetsförmåga, det betyder inte att de har blivit friska, utan att man inte längre har rätt till sjukersättning, säger han.
Men minskningen innehåller också en annan parameter. Kvinnors sjukskrivningar minskar inte i samma takt som mäns.
Enligt Mikael Dubois är det ett utslag av att könsfördelningen på arbetsmarknaden där kvinnor är dominerande inom vård- och omsorg. Men han säger samtidigt att inom yrket drabbar ohälsan även män på samma sätt.
– Även om det kallas ”lättare” psykisk ohälsa betyder inte det att det är lättare för de som drabbas. Men det positiva är att det är något man faktiskt kan påverka. Det handlar om att få bort den ohälsosamma arbetsbelastningen och psykosociala arbetsmiljön. Inom vården handlar det naturligtvis också om övergripande för låg personalbeläggning, säger han.
Det krävs politisk vilja att satsa på mer personal inom vården, menar han. Men ytterligare en väg framåt mot bättre psykisk hälsa att arbetsköparna börjar följa Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter för organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö.
Föreskriften anger regler och rekommendationer för hur arbetsköparna ska agera och tar fasta på just ohälsosam arbetsbelastning. Men även om föreskriften trädde i kraft förra året är det en lång väg kvar på Sveriges arbetsplatser.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.