I en rapport från Svenskt Näringsliv återges att arbetsköpare upplever att besök från regionala skyddsombud kan ”upplevas som ett intrång” och att de beter sig om de vore “inspektörer från Arbetsmiljöverket”. Vidare kritiseras systemet med fackliga skyddsombud som varande föråldrat och otidsenligt. Därför vill organisationen slopa fackens ensamrätt på att utse skyddsombud.
– Vi har lagstiftning med facklig företrädesrätt att utse skyddsombud. Det vill vi plocka bort. Vi har för få skyddsombud överlag och även på arbetsplatser utan facklig anknytning måste någon kunna ta på sig uppdraget. Med den lagstiftning vi har i dag kanske det inte blir den mest lämpade, säger Anna Bergsten, jurist och arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv, till Arbetaren.
Men utspelet möter starka reaktioner från den fackliga sidan. I tidningen Fastighetsfolket kallar Tommy Nygårds, fackligt ombud för Fastighets, förslaget som ”helt åt skogen”.
– ”Lämpligast” enligt Svenskt Näringsliv är väl den som håller tyst och inte engagerar sig, säger han.
För ett år sedan skrev Arbetaren att Svenskt Näringsliv börjat lägga ut trevare för att ”häva fackets monopol på skyddsombuden”. I sin rapport argumenterar de med att den fackliga täckningsgraden har minskat och det saknas skyddsombud.
Organisationen kritiserar också att facken får statliga medel för verksamheten, samtidigt som skyddsombuden bedriver medlemsvärvning. De föreslår därför också att de fackliga regionala skyddsombuden byts ut mot oberoende arbetsmiljörådgivare från arbetsmiljöverket.
Vi pratar med unga på arbetsplatser som inte är intresserade av att bli fackligt företrädda alls utan föredrar att prata direkt med chefen.
Anna Bergsten, jurist och arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv
Men Anna Bergsten går ett steg längre och anser att det fackliga företrädarskapet i sig kanske behöver problematiseras.
– Vi måste fundera på om vi ska ha skyddsombud överallt i dag. Vi pratar med unga på arbetsplatser som inte är intresserade av att bli fackligt företrädda alls utan föredrar att prata direkt med chefen. Ska vi blicka framåt måste vi fundera över företrädarskap generellt, säger hon.
Arbetaren har tidigare rapporterat om hur skyddsombud i högre grad upplever sig hindrade i sitt arbete och möter motstånd från arbetsköparna. Just nu behandlas också ett lagförslag som i stället ska utöka skyddsombudens möjligheter.
– Med en byggsektor som ser ut som den gör och där företag konkurrerar med bra och dålig arbetsmiljö blir den här rapporten befängd. De borde lägga fokus på att få ordning på arbetsplatserna i stället, säger Johan Lindholm, ordförande för Byggnads.
Från fackligt håll argumenterar flera företrädare att Svenskt Näringsliv egentligen bara är ute efter att ta udden av skyddsombudens inflytande. Att det finns ett motstånd mot de regionala skyddsombuden lyfter organisationen själv fram i citaten i sin rapport.
Det är inte bara så att arbetsköparna känner sig provocerade över att någon lägger sig i deras företag?
– Det finns många som välkomnar skyddsombuden, men jag kan inte utesluta att det är så det kan vara. De kanske upplever det lite grand att de kommer ut, ställer krav och styr och ställer, säger Anna Bergsten.
Är det inte det som är deras jobb då?
– Det är beroende på hur man ser. Vi ser det gärna som att skyddsombuden är en medpart. Utgångspunkten ska inte vara att det är en kamp mellan goda och onda. Det här är något som behöver vara i samverkan för att funka.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.