[BOK] Arbetslösas röster
Stefan Bohman
Carlssons bokförlag, 2017
”Vi tillhöra arbetets torftiga Qvinnor
Men äro väl ej som de svarta slavinnor
Vi lefva i ’frihetens stamort’ och der
Man lön för sitt arbete rättvist begär”
Versen är tagen ur ”Murarhantlangerskornas strejk”, en visa som publicerades på 1880-talet och som finns återgiven i boken Arbetslösas röster. Det är som titeln antyder visor om arbetslöshet, men innehåller som läsaren snart upptäcker också sånger från strejker och på köpet ett stycke arbetarrörelsehistoria.
Stefan Bohman är etnolog och har utifrån olika visor från 1880-talet till i dag, sammanställt materialet i boken. Samlingen ger oss en inblick i arbetslöshetens villkor genom enskilda människor och händelser under denna period.
Visorna är i princip övervägande politiska och innehåller ofta ett klasskampsperspektiv. De flesta har befunnit sig politiskt till vänster, även om det på 1990-talet förekommer arbetslöshet som tema i en del vit makt-musik. Boken är en del i projektet ”Utanförskapets röster”, där andra böcker är Blindas visor och Fångvisor, ur Svenskt visarkiv.
Att sälja visor kunde vara ett sätt att få in pengar för den enskilde eller till strejkkassan.
Flertalet av bokens visor och låtar om arbetslöshet är skrivna av män, men det finns undantag. Ellen Janzon var hustru till en gruvarbetare, maken var i perioder arbetslös och hon fick försörja familjen först genom att tigga, senare genom klädsömnad och hon målade tavlor maken skickades ut för att sälja. Som änka försörjde hon sig genom sömnadsarbete på dagarna och städarbete på nätterna. Janzon skrev livet ut visor, bland annat om arbetslöshet, främst för eget bruk och för sina närmaste.
Men kvinnors villkor återges inte i någon större utsträckning i materialet. Bohman lyfter fram den ovan citerade ”Murarhantlangerskornas strejk” som särskilt intressant just därför. Jag kan bara hålla med, kvinnliga grovarbetares röster har inte hörts alltför ofta i historien.
Boken ger en bild av hur stor roll visorna hade för människor, under arbetskonflikter och påföljande arbetslöshet, vid möten, som ren underhållning, som identitetsskapare och för försörjning. Det är också i bruket vi har en del av förklaringen till mängden strejkvisor – för även om det fanns arbetslöshetsunderstöd genom fackföreningar, räckte det knappast alla gånger. Att sälja visor kunde vara ett sätt att få in pengar för den enskilde eller till strejkkassan.
Bland foton och karikatyrer hittar vi de studenter ur överklassen som togs in som strejkbrytare och trotsigt iförda sina skinande, vita mössor körde lass med latrintunnor.
I Arbetslösas röster finns en bilaga med visor, en del utgivna som skillingtryck, det vill säga distribuerade trycksaker, ofta på ett halvt tryckark. Bildmaterialet är rikt och det levandegör historien. Här finns foton och tidningsbilder, bland de senare exempelvis på strejkbrytarbåten Amalthea. Bland foton och karikatyrer hittar vi de studenter ur överklassen som togs in som strejkbrytare och trotsigt iförda sina skinande, vita mössor körde lass med latrintunnor.
Strejkbryteri ska sägas var ett vanligt tema i många visor, vilka kunde innehålla budskap till strejkbrytare och ett varningens ord till icke organiserade. Med raderna ”Du svikit vår fana, du stulit vårt bröd/Du skapat bekymmer och nöd” avslutas en vers i en visa som skrevs av svarvaren Svante Sundquist i samband med en sockerbruksarbetaresstrejk i Ystad1891. Visan som sjöngs av arbetarna talade i klarspråk om att strejkbrytare sågs som förrädare, vilka begått ett svek lika oförlåtligt i livet som i döden.
Ett exempel på hur visor kunde användas var när lockoutade hamnarbetare vid en konflikt 1903 samlade de som kunde sjunga och spela något instrument och rodde ut till en strejkbrytarbåt. Kanske sjöng de också då en passande visa om strejkbrytare?
Bohman visar hur specifika teman i visor om arbetslöshet återkommit genom tiderna. Det framstår som att inte känslan av ”utanförskap” utan kanske framför allt kampen för människovärde trots förnedrande åtgärder och nöd, är tidlösa erfarenheter. Många av de äldre visorna uppmärksammades ånyo under 1970-talet, men som framgår av materialet skrivs hela tiden nya visor och låtar, i vilka exempelvis bemanningsföretagen får sig en släng.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr