Kulturhuset Stadsteatern, Lilla scenen, Stockholm
Regi: Astrid Menasanch
Medverkande: Alma Pöysti, Johanna Lazcano, Tiril Wishman Eeg-Henriksen, Elmira Arikan, Odile Nunes
Ett krig som kan vara var som helst och när som helst. I en berättelse som bygger på vittnesmål från kvinnor som stridit i Kobane, Syrien, skapas en otroligt stark närvaro av krigets helvete, ur ögonen på fyra kvinnliga krypskyttar.
Men här berättas även om en sammanhållning som uppstår av att tvingas samman under omänskliga omständigheter. Att behöva ta beslutet att skära halsen av ett barn för att själv överleva är en situation som de allra flesta aldrig behöver ta ställning till, än mindre tänka sig in i, men i krig gäller inte vanliga sociala regler. I krig måste man ge upp att vara människa.
I krig gäller inte vanliga sociala regler. I krig måste man ge upp att vara människa.
Det berättar Mustafa Cans debutpjäs Frontens gryningsfärg, en historia som sätter sig djupt i bröstet långt efter det att man lämnat teatersalongen. Det är svårt att hitta ord för vad man egentligen har sett. Att manuset är baserat på ord från kvinnor som lever eller stupat i krig gör att det känns alldeles under huden. Det är inte en eller två utan snarare tio, om inte fler, personer som sitter och gråter under pjäsen. Skådespelsplatsen är neutral, enbart en stenmur för skådespelarna att interagera med. Att pjäsen inte är platsbunden förmedlar känslan av att kriget kan hända var som helst på jorden. Även skådespelarnas skilda etnicitet och brytning.
Kriget är sig likt överallt och gör samma sak med unga människor. Efter flera månader vid fronten blir en hårtvätt en lyx värd att döda för. Pjäsen reducerar sig aldrig till att bara vara ett fördömande av kriget, den berättar om varför man väljer bort ett bekvämt liv för att slåss med livet som insats. ”Någon gång i livet borde alla slåss för någonting större”, säger en av skådespelarna – och visst håller man med, det är lätt när man sitter där och rycks med i ett brandtal, tills man börjar tänka på vad det egentligen innebär.
För många av oss i Sverige är kriget i Syrien bara en rapportering på nyheterna, statistik över antalet stupade och vilka städer som erövrats av IS. Det är aldrig de enskilda soldaternas, människornas, tankar och känslor. Det är där Frontens gryningsfärg är som starkast. Den berör för att den går in under skinnet på dem som kämpar för någonting större.
En hög explosion kan bryta det tillfälliga lugnet av en solnedgång, att behöva begrava någon man tidigare på dagen pratat väder med gör någonting med människor. Det är detta någonting som pjäsen på ett otroligt färgstarkt, inkännande och ärligt sätt skildrar. Kvinnorna här var ena sekunden vanliga ungdomar, men tvingades växa upp alldeles för fort under brutala former. En förvirrad tonåring förvandlas till en beräknande mördarmaskin som förlorat möjlighet att reflektera över dödandet och stupade kamrater. Kaptenen skriker till kvinnorna att ”kriget är en man, här är ni alla män” och pjäsen dekonstruerar även det patriarkala samhällets normer och väver in en feministisk kritik i den här absurda situationen. Kriget är ett helvete, priset för ett liv i frihet är högt och ibland oundvikligt för att stoppa de mörkare krafterna i världen.
När vi lämnar salongen är det mörkt ute. Det snöar lite. Snart går pendeln hem, vi får skynda oss. Varm mat till middag, en mjuk säng att sova i. Pjäsen är slut men kriget fortsätter.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.