Regnet öser ned på de hundratals unga mammor som står och köar för att få proviant i ett flyktingläger i Bangladesh. En av dem är Rashida, som står barfota i en klänning vars nederdel är täckt av lera medan hon håller om sitt magra spädbarn. Hennes man försvann under den svåra flykten från Burma och hon är nu helt utblottad och väntar på att få tillgång till mat och mediciner.
Över en halv miljon rohingyer har sedan i augusti flytt undan den burmesiska militärens våld, över gränsen till det fattiga och redan tätbefolkade Bangladesh. Fortfarande kommer det varje dag nya flyktingar.
FN:s befolkningsfond, UNFPA, beräknar att det i gruppen finns närmare 150 000 nyanlända kvinnor som är i reproduktiv ålder, och enligt en rapport är över 50 000 kvinnorna gravida eller har barn som fortfarande ammas.
Vårdbehoven är stora bland de gravida flyktingarna, men de sjukhus som försöker hjälpa dem är underfinansierade och överbelagda och tvingas jobba hårt för att ge så många kvinnor och nyfödda barn som möjligt den service de har behov av. Internationella biståndsorgan försöker avhjälpa bristen så gott det går, bland annat har UNFPA skickat in 35 barnmorskor i två av lägren.
Många har gift bort sina döttrar tidigt för att undvika att soldater utsätter dem för våldtäkt.
Lailufar Yasmin, vid fakulteten för internationella relationer vid universitet i Dhaka
Barnäktenskap och höga födslotal är vanligt förekommande hos rohingyerna. Uppgifter från FN-organet OHCHR gör gällande att de flesta flyktingarna gift sig redan i 16-17-årsåldern och ofta fått barn strax därefter.
En undersökning som gjorts av biståndsorganisationen Care International i flyktinglägret Balukhali i Cox’s Bazar visar att många flickor och unga kvinnor i åldern mellan 13 och 20 år redan fått barn, eller är gravida. Samma undersökning visar att kunskaperna om preventivmedel är mycket begränsade bland flyktingarna.
Många bangladeshier har donerat pengar till flyktinglägren, eftersom det anses vara en god gärning att hjälpa andra muslimer som hamnat i nöd. En del av dessa pengar används för att bygga upp koranskolor vars imamer ofta är motståndare till preventivmedel. Det innebär ett hinder för de lokala myndigheter och internationella organisationer som arbetar med att öka användningen av preventivmedel bland flyktingarna.
Lailufar Yasmin, som arbetar vid fakulteten för internationella relationer vid universitet i Dhaka och genomför en studie i flyktinglägren, säger att hon vid sina första besök uppfattade det som att de flesta flyktingkvinnor var äldre eller i medelåldern.
‒ Men när jag frågade hur gamla de var fick jag veta att de var i 20-årsåldern, berättar hon.
Enligt Lailufar Yasmin har det hårda liv många av kvinnorna levt, med många graviditeter, tillsammans med de svåra trauman som flykten medfört, lett till att många av kvinnorna ser betydligt äldre ut än vad de är.
‒ Många har gift bort sina döttrar tidigt för att undvika att soldater utsätter dem för våldtäkt, säger hon.
Tusentals flyktingbarn väntas bli födda i bangladeshiska flyktingläger den kommande tiden och behovet av att vårdinsatserna stärks kommer därför att förbli mycket stort.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.