År 2003 återkallades tidigare amnestilagar, vilket innebar att nya åtal kunde väckas för människorättsbrott. Sedan dess har 200 rättsprocesser avslutats, varav 140 lett till överklaganden. Det framgår i en färsk rapport från den åklagarmyndighet som driver fall som berör brott mot mänskligheten.
Enligt samma rapport har 856 personer hittills blivit dömda medan 110 personer har blivit frikända. Samtidigt finns det ytterligare 393 pågående brottsutredningar, varav en majoritet fortfarande är i ett inledande stadium.
Det är mycket positivt att staten nu går ut med budskapet att rättegångarna kommer att fortsätta.
Santiago Cantón, tidigare ordförande för IACHR
De många åtalen mot personer som begick brott under diktaturen bör tjäna som ett gott exempel för världen. Det säger Santiago Cantón, som tidigare var ordförande för Interamerikanska människorättskommissionen, IACHR.
– Det är mycket positivt att staten nu går ut med budskapet att rättegångarna kommer att fortsätta. Förseningarna är dock allvarliga, eftersom vi talar om åtalade som i de flesta fall är över 80 år gamla, säger han.
Santiago Cantón är i dag minister med ansvar för människorättsfrågor i provinsen Buenos Aires, som är landets största och mest befolkade region.
– Det är viktigt för alla att rättegångarna slutförs – för att de åtalade inte ska dö omgivna av tvivel, och för att offren och samhället som helhet ska känna att rättvisa har skipats.
Militärdiktaturen upprättade hundratals hemliga center där oliktänkande torterades och mördades. Människorättsorganisationer uppger att närmare 30 000 människor mördades eller försvann spårlöst under diktaturåren.
När demokratin hade återupprättats förordade den dåvarande presidenten Raúl Alfonsín att de som begått brott skulle åtalas och dömas. Den processen kulminerade 1985 då nio av militärens juntaledare fick sina straff. Två av diktaturens främsta ledare, Jorge Videla och Emilio Massera, dömdes i samband med detta till livstids fängelse.
Landets arméledning utövade dock politiska påtryckningar på kongressen som under 1986 och 1987 införde nya lagar som innebar ett slut på de rättsliga processerna mot diktaturens hantlangare. Cirkeln slöts sedan av president Carlos Menem, som 1990 benådade Videla, Massera och andra fängslade före detta juntamedlemmar.
Det kom sedan att dröja fram till 2001 innan en domare förklarade att amnestilagarna stod i strid med konstitutionen. Beslutet kom att få stor betydelse och bekräftades i september 2003, då kongressen beslutade att upphäva lagarna.
Sedan dess har utredningarna av ”det smutsiga kriget” fortsatt och de sista hindren försvann 2005, då landets högsta domstol slog fast att vare sig benådning eller preskriptionstid kan gälla för människorättsbrott.
– Sedan 2003 har 200 rättegångar kunnat genomföras, tack vare engagemanget från offer och anhöriga. Detta har varit mycket viktigt, säger juristen Luz Palmás Zaldúa, som arbetar för människorättsorganisationen Cels.
Cels var den grupp som drev på för att få amnestilagarna upphävda.
Luz Palmás Zaldúa menar att vissa rättegångar har varit av särskild betydelse, bland annat den som handlade om ”operation Condor”, som ledde till 15 fällande domar 2016.
– Där bevisades det att det fanns en plan för den politiska repression som utövades av diktaturerna i de södra delarna av Sydamerika, säger Luz Palmás Zaldúa.
Han lyfter även fram åtalen mot personer som var ansvariga för övergreppen vid juntans största häkte och tortyrcenter, Esma. I november förra året dömdes 29 personer till livstids fängelse för brott som begicks där.
Luz Palmás Zaldúa säger att rättegångarna även har fastställt att det förekom så kallade ”dödsflygningar” under diktaturen, där juntan lät kasta politiska motståndare levande ur flygplan.
Det kanske viktigaste är att det tydligt har bevisats att vi inte ljög när vi fördömde de brott som diktaturen gjorde sig skyldig till.
Norma Ríos, ordförande för APDH
Sociologen och forskaren Daniel Feierstein menar samtidigt att det är oroande att sedan den nuvarande presidenten Mauricio Macri kom till makten för drygt två år sedan har utredare och åklagare som hanterar dessa fall fått minskade resurser.
–Det framstår som ett nytt juridiskt klimat har skapats, där många domstolar väljer att döma till husarrest och där antalet frikännanden ökar, säger Daniel Feierstein.
Över hälften av de personer som avtjänar straff för brott begångna under diktaturen avtjänar sina straff i husarrest, något som i vissa fall har lett till skarp kritik.
Men Norma Ríos, ordförande för människorättsorganisationen APDH, säger att detta kan ses ur en annan synvinkel.
– Även om dessa personer får komma hem är de dömda av historien, samhället och i vissa fall till och med av sina familjer. För ett antal år sedan hade vi aldrig kunnat föreställa oss detta. Det kanske viktigaste är att det tydligt har bevisats att vi inte ljög när vi fördömde de brott som diktaturen gjorde sig skyldig till, säger hon.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
