Att det är det företag som ansvarar för ett bygge som också i slutändan ska ta ansvar för att alla underentreprenörer betalar lönerna är något som facken inom branschen efterfrågat länge. När nu regeringen lämnar över ett lagförslag till lagrådet tar frågan ytterligare ett steg mot förverkligande.
– Förslaget är en stor seger för Sveriges alla byggnadsarbetare och ett nederlag för Sveriges Byggindustrier, säger Byggnads ordförande Johan Lindholm i ett pressmeddelande.
Om regeringens förslag går igenom blir det alltså möjligt för en arbetare som blir lurad på lönen av en underentreprenör att kräva pengarna från företag högst upp i kedjan.
Rent tekniskt ska den anställde som inte får ut lönen rikta ett krav mot företaget som anlitat dennas arbetsköpare. Om denna inte betalar inom 14 arbetsdagar, eller inte går att nå, kan kravet riktas mot huvudentreprenören. Kravet på lönen kan framföras både av den enskilda anställda eller dennas fackliga organisation.
Seko, som organiserar väg- och banarbetare samt maskinoperatörer i anläggningsbranschen, välkomnar även de förslaget.
– Med den här lagstiftningen tvingas den som lägger över arbete på underentreprenörer att se till att dessa är seriösa. Norge har redan liknande regler, och där har de haft en preventiv påverkan mot anlitande av oseriösa företag, säger Valle Karlsson, ordförande för Seko, till Arbetet.
Det är ett steg i rätt riktning, men det krävs oändligt mycket mer på många områden.
Frederick Batzler, facklig samordnare på SAC Syndikalisterna
Arbetsköparorganisationen Sveriges Byggindustrier är dock emot förslaget och har också protesterat under remissgången.
– Seriösa byggföretag ska inte betala för oseriösa aktörers dåliga beteende. Det riskerar att rubba ansvarsfördelningen och snedvrida konkurrensen, säger Mats Åkerlind, förhandlingschef för Sveriges Byggindustrier till tidningen.
Från syndikalistisk håll välkomnas däremot förslaget, om än aningen mer försiktigt.
– Det är positivt att göra det lättare att utkräva ansvar. Det är alldeles för lätt att komma undan. Det är ett steg i rätt riktning, men det krävs oändligt mycket mer på många områden, säger Frederick Batzler, facklig samordnare på SAC Syndikalisterna.
Frederick Batzler ser inte varför lagen skulle inskränka sig till att endast röra bygg- och anläggningsbranschen. Problemen med underentreprenörer som flyr undan sitt ansvar är ett problem även i andra branscher.
– I exempelvis städbranschen är det lätt för en litet städföretag att bara försvinna. Då kan du, rättsligen, inte rikta krav mot de som anlitat städföretaget, säger han.
Lokala Samorganisationer av SAC har sedan i början av 2000-talet hanterat åtskilliga ärenden där medlemmar blivit lurade på lönen av företag som vägrat betala eller plötsligt gått upp i rök. Syndikalisterna har dock inte väntat på lagstiftning utan i stället riktat stridsåtgärder mot beställare och huvudentreprenörer.
– Det är inte bara rimligt, utan nödvändigt att man går på den huvudentreprenör som beställt tjänsten av ett ruttet äpple. Det är inte bara rimligt, utan nödvändigt att börja i den änden. Det funkar i praktiken förutsatt att det finns en militant facklig organisation som är villig att inte låta sig begränsas av avsaknaden av rättsliga regler, säger Frederick Batzler.
I grannlandet Norge har en liknande lag om ”solidaritetsansvar” varit på plats sedan 2010. Lagen har i omgångar utökats till att omfatta fler och fler branscher. Redan samma år som den infördes utsträcktes lagen till att även gälla städbranschen. Lagen gör det dock bara möjligt att kräva den lägst förekommande lönen i respektive bransch.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.