Användningen av så kallade botar, program som skapar profiler i sociala nätverk som i sin tur sprider olika budskap via bland annat Twitter och WhatsApp, är redan vanliga i de latinamerikanska länderna.
Forskaren Tommaso Gravante vid Mexikos nationella autonoma universitet menar att problemet bland annat handlar om hur man ska upptäcka de falska konton som sprider politiska budskap.
– Intrycket är att denna teknik utarmar debatten genom att komma med ytliga svar. Det finns ett problem med företag som Google, som samlar in stora mängder information, och där vi inte vet hur den används, säger han.
Under året kommer presidentval att hållas i sex länder i Latinamerika, samtidigt som andra val och folkomröstningar är planerade i andra länder i regionen.
Inför det kommande presidentvalet i Mexiko, som ska hållas den 1 juli, har redan politiska budskap börjat spridas på sociala medier, och en liknande utveckling förväntas inför de kommande valen i Colombia i maj och i Brasilien i oktober. Även i Costa Rica, Paraguay och Venezuela kommer presidentval att hållas under året.
Den colombianska experten Catalina Botero understryker att den digitala tekniken ger många fler människor möjligheten att göra sin röst hörd.
– Detta är positivt för yttrandefriheten och innebär både bättre möjligheter att informera och att bli informerad. Men de problem som finns i samhället finns även på de sociala nätverken, säger Catalina Botero, som arbetar med människorättsfrågor kopplade till den digitala miljön.
Ett av dessa problem är att budskap som sprids via internet kan få så stor spridning, och även negativa sidoeffekter.
Användningen av sociala medier i politiska kampanjer anses ha haft en stor påverkan i de senaste presidentvalen i USA. Det har lett till att latinamerikanska politiska partier inlett satsningar för att nå framgångar på området, med hjälp av specialiserade företag.
Sex av tio latinamerikaner använder sig av sociala medier, enligt en studie som genomfördes av bland annat konsultfirman Latinobarómetro för tidningen El País i slutet av förra året.
År 2015 beräknades 43 procent av hushållen ha tillgång till internet i hemmen, enligt uppgifter från FN:s ekonomiska kommission för Latinamerika och Karibien, Eclac. Flest antal uppkopplade hushåll fanns i Argentina, Uruguay, Chile och Costa Rica medan Honduras, Guatemala, Nicaragua och El Salvador låg längst ned på listan.
Samtidigt har flera studier visat att det i många av regionens länder förekommer satsningar på att via fejkade konton påverka den politiska debatten, på samma sätt som redan skett i många andra länder.
En studie som förra året presenterades av forskare vid universitetet i Oxford, med titeln “Troops, Trolls and Trouble-Makers: A Global Inventory of Organised Social Media Manipulation”, visade att botar förekom i 28 av regionens länder.
En annan studie från Oxford, som också kom förra året, visar att botar användes i presidentvalet i Brasilien 2014, i samband med riksrättsförfarandet mot den tidigare presidenten Dilma Rousseff 2016, samt i samband med de kommunalvalen i Rio de Janeiro samma år.
”Automatiserade konton stödjer och attackerar politiska aktörer, debatterar frågor om korruption och uppmanar till proteströrelser”, skriver rapportförfattarna.
År 2016 visade en annan studie att botar använts två år tidigare i Mexiko för att motverka kritik mot den konservative presidenten Enrique Peña Nieto.
Presidentvalet i USA 2016 kan enligt kritiker ses som en förlaga till vad som nu kan komma att ske i Latinamerika. I september förra året meddelade Facebook att 126 miljoner amerikaner kunde ha nåtts av inlägg från ryska ”trollkonton” vilka syftade till att påverka presidentvalet.
Även Twitter identifierade ett stort antal konton med kopplingar till Ryssland, som spred falska uppgifter i samband med presidentvalet.
Användningen av sociala medier är inte reglerad i Latinamerika, även om myndigheterna i de flesta länder övervakar innehållet. I länder som Costa Rica, Ecuador och Mexiko bevakar valmyndigheterna nätbaserad reklam och propaganda.
Catalina Botero säger att situationen inte är lätt att hantera.
– Det stora problemet är att en reglering skulle innebära att beslut skulle fattas tas om vad som är lögnaktigt och inte, och det vore problematisk. Yttrandefrihet innebär att begränsningarna för vad som kan sägas måste vara minimala. Vallagarna borde kanske uppdateras för att kunna bemöta de utmaningar som kampanjer som förs via internet innebär, men jag är inte heller säker på att det skulle vara en bra idé, säger hon.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
59 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
708 kr
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
354 kr
