Närmare 700 000 människor har drivits på flykt till grannlandet Bangladesh sedan den senaste våldsvågen i den burmesiska delstaten Rakhine inleddes i augusti förra året. Flyktingar har vittnat om grova människorättsbrott, däribland mord och våldtäkter, och hur hela byar satts i brand.

– Jag har blivit allt mer övertygad om att de brott som begåtts efter den 9 oktober 2016 och 25 augusti 2017 bär kännetecknen av folkmord, sade Yanghee Lee, FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Burma, i samband med presentationen av en rapport inför FN:s människorättsråd i Genève.
Yanghee Lee underströk hur uppmaningar till våld och hat spridits vid sociala medier i Burma – och i synnerhet via Facebook.
– Vi känner till att ultranationalistiska buddhister använder Facebook och att de har uppmanat till våld och hat mot rohingyer eller andra etniska minoriteter, säger Yanghee Lee.
Även en undersökande FN-grupp kom nyligen fram till att budskap som spridits med hjälp av sociala medier spelat en viktig roll för våldsvågen i Burma.
Nyligen stängde Facebook ned munken Wirathus konto, en person som är känd för sina nationalistiska och muslimfientliga budskap på sociala medier. Wirathu förnekar att han uppmanat till våld i Rakhine, men påstod nyligen att landet drabbats av ”terrorism från bengaler”, en term som används för att påstå att rohingyerna hör hemma i Bangladesh, och inte i Burma.
– Jag befarar att Facebook har förvandlats till ett monster, sade Yanghee Lee.
Efter att ha nekats inresa till Burma lämnade FN-rapportören förra veckan in en rapport som bygger på besök i grannländerna Bangladesh och Thailand och som beskriver omfattningen av de människorättsbrott som begåtts i Burma.
Yanghee Lee säger att uppskattningsvis 730 barn som ännu inte fyllt fem år dödades bara under den första månaden efter våldsutbrottet.
Nyligen slog även FN-organet OHCHR fast att rohingyer som försöker lämna sina hembyar ”förs bort utan att återkomma”, samtidigt som det bedrivs en systematisk kampanj av ”terror och påtvingad svält” som syftar till att tvinga rohingyerna att lämna landet.
I en färsk rapport uppger Amnesty International att burmesiska militärer schaktar bort mark och bygger upp armébaser på platser där det legat byar som har bebotts av den muslimska minoriteten. Byar som har bränts ned. Detta gör det inte bara omöjligt för rohingyerna att kunna återvända till sina hem, utan innebär också att bevis för militärens brott förstörs.
Regeringens ledning som inte gjorde något för att ingripa, stoppa eller fördöma dessa handlingar måste också ställas till svars.
Yanghee Lee, FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Burma
Burma har förnekat att några övergrepp begåtts. FN:s människorättskommissionär Zeid Ra’ad al-Hussein har beskrivit den burmesiska arméns kampanj mot minoritetsgruppen för “ett skolboksexempel på etnisk rensning”, och har begärt att fallet ska tas upp i Internationella brottmålsdomstolen, ICC.
– Misstankarna om att ett folkmord har begåtts är starka. Men endast en domstol som lyssnat på alla argument kan bekräfta detta, säger Zeid Ra’ad al-Hussein.
I sin nya rapport skriver Yanghee Lee att ansvar för det som har skett måste utkrävas.
– Detta måste avkrävas av de individer som gav order och begick brott mot människor och hela etniska och religiösa grupper. Regeringens ledning som inte gjorde något för att ingripa, stoppa eller fördöma dessa handlingar måste också ställas till svars, sade hon inför FN:s människorättsråd.
FN-rapportören menar att det behövs en fullständig och opartisk utredning inte bara kring vad som skett i Burma, utan även av hur FN-systemet agerade inför och efter de attacker som rapporterades året innan, 2016.
– Denna fristående granskning bör utreda huruvida FN och det internationella samfundet kunde ha förhindrat eller hanterat situationen på ett annat sätt, säger hon.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.