Om inte fack och offentliga arbetsköpare kommer överens blir det storkonflikt i Danmark med start från den 4 april.
Facket har varslat 100 000 offentliganställda, och arbetsköparparten har svarat hårt med lockoutvarsel för 400 000 anställda.
FAKTA | Facken kräver utöver löneförhöjning bland annat:
• En utjämningen mellan kvinnor och mäns löner och höjda lägstalöner
• Rätt till heltid
• En stärkt reglering av ledighet mellan arbetspass
• Utökad rätt till en halvtimmes lunch på betald arbetstid
• Stärkt rätt till vård av sjukt barn
Källa: FOA
– Det skulle bli en historisk händelse. Vi har aldrig haft en generalkonflikt för så många grupper. Vi har haft stora strejker för enskilda yrken inom det offentliga, men aldrig en sådan här allmän storkonflikt, säger Flemming Ibsen, professor emeritus i statsvetenskap vid Ålborgs universitet.
I den privata sektorn väntar löneökningar på över 8 procent de kommande åren och kravet från facken i det offentliga är att matcha det. Arbetsköparnas bud låg vid förhandlingarnas sammanbrott på mellan 6,4 och 6,8 procent.
Danmarks Radio beräknar att skillnaden i buden motsvarar 1,3 miljarder danska kronor. Till det kommer en rad krav gällande arbetsvillkoren för lärare, pedagoger, vårdanställda med flera.
Tonläget mellan parterna är högt. Att arbetsköparna besvarade fackens varsel på 10 procent av arbetsstyrkan med att lockouta närmare 60 procent ses som en krigsförklaring av ordföranden för Danmarks tredje största fack Fag og Arbejde, FOA.
– Arbetsgivarens omfattande lockoutvarsel är att jämföra med totalt krig från deras sida. Det betyder att de är beredda att stänga ned hela den offentliga sektorn. Jag tror att de bereder vägen för ett snabbt ingripande från regeringen, säger Dennis Kristensen, ordförande för FOA, till den egna tidningen Fagbladet FOA.

Nu inleds den sista veckan av förhandlingar och ett ställningskrig mellan parterna. En strejk i det offentliga kostar facken mer än det gör arbetsköparna som, till skillnad från i det privata, faktiskt sparar pengar på att medarbetarna inte arbetar. Facken måste dock betala ut strejkunderstöd till de medlemmar som lockoutas.
Å andra sidan är offentliga arbetsköpare i högre grad känsliga för allmänhetens inställning.
I en opinionsundersökning, beställd av Magisterbladet, uppgav 63 procent av de svarande att de stödjer löntagarsidan i konflikten, medan bara 9 uppgav att deras sympatier låg hos arbetsköparna.

– De stödjer att de offentliganställdas löner ska följa det privata, något annat vore ologiskt. Men regeringens besparingskrav i välfärden har också provocerat många, säger Flemming Ibsen.
Flemming Ibsen säger att sannolikheten är stor att konflikten aldrig kommer att lösa ut. Framför allt för att arbetsköparparten med det kommande valåret mycket att förlora på dålig publicitet, menar han. Hans bedömning är att den slutliga överenskommelsen kommer att kunna väga över till fackets fördel.
– Politiskt är insatsen med valet nästa år. Man vill undvika storkonflikt som ger regeringen dåligt omdöme. Samtidigt är många av kommunernas borgmästare socialdemokrater som inte heller vill ha konflikten nu. Jag tror att en en förlikning börjar i kommunerna och sedan överförs till regioner och stat, säger han.
Fackens strejkvarsel träder i kraft den 4 april, men Forligsinstitutionen, den danska motsvarigheten till Medlingsinstitutet, kan skjuta upp en konflikt i två gånger två veckor.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.