Den nya lagen riktar sig mot personer som bedriver människohandel i syfte att tvinga andra till prostitution, att tigga, ingå giftermål, eller utföra tvångsarbete. Straffet för detta brott ska ligga på minst tio års fängelse, upp till livstid. Lagen kommer att börja gälla så fort den också har godkänts av det indiska parlamentets båda kammare.
Offer som räddats från människohandel ska enligt lagen omedelbart erbjudas skydd och sjukvård samt psykologisk hjälp och utbildning.
Samma nationella polismyndighet som bekämpar terrorbrott ska enligt planerna ansvara för utredningar mot människohandlare. Dessutom ska en särskild fond tillsättas för att ge stöd till personer som fallit offer för människohandel.
– Detta är en seger för de 1,2 miljoner människor som deltog i den 110 mil långa marschen med detta krav, säger Kailash Satyarthi, som mottog Nobels fredspris 2014.
Under förra året organiserade han en månadslång marsch genom landet för att protestera mot slaveri och människohandel.
Detta är en seger för de 1,2 miljoner människor som deltog i den 110 mil långa marschen med detta krav.
Kailash Satyarthi, mottagare av Nobels fredspris 2014
Enligt den Australienbaserade människorättsorganisationen Walk Free Foundation är Indien det land i världen där allra flest människor lever i en modern form av slaveri. Organisationen bedömde att drygt 18 miljoner indier levde under dessa förhållanden 2016.
Många tusentals kvinnor och barn utsätts för trafficking i Indien, liksom i grannländerna Nepal och Bangladesh. En del av offren lockas bort från sina hembyar mot löften om lukrativa arbeten i städerna, medan andra förs bort med våld av människohandlare.
Enligt den officiella statistiken anmäldes 8 100 fall av människohandel i Indien under 2016. Men experter understryker att det verkliga antalet fall sannolikt är mycket högre eftersom många offer inte vågar anmäla brotten.
Walk Free Foundation uppger att det finns 45,8 miljoner människor i världen, däribland miljontals barn, som lever under slavliknande förhållanden. Fenomenet är mycket utbrett i södra Asien, men trots det saknas fortfarande lagar som är specifikt inriktade mot detta brott. Experter menar dock att den nya indiska lagen kan komma att bli en modell för hur omfattande lagar mot människohandel kan utformas.
Den nuvarande indiska lagstiftningen är enligt kritiker full med kryphål som leder till att få förövare blir fällda. Aktivisten Vrinda Thakur menar att den nya lagen är mer heltäckande och därför kan bli mycket mer effektiv.
– Tidigare lagar har behandlat både människohandlare och deras offer som kriminella. Det var bisarrt och ledde till att offer inte vågade anmäla brotten. Men enligt den nya lagen, som skulle vara den första av sitt slag i Indien, kommer offren att erbjudas både hjälp och skydd, säger Vrinda Thakur.
Som en del av en bred satsning mot människohandel har indiska myndigheter bland annat skapat en digital plattform i syfte att kunna spåra barn som har försvunnit. Dessutom har ett samarbete med organisationer som arbetar mot människohandel skapats för att utbilda poliser om denna form av brottslighet.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.