Med hela 49 procent av rösterna i söndagens val innebär det att det högerradikala och nationalkonservativa Fidesz i det närmaste får oinskränkt makt i Ungern. Premiärminister Viktor Orbán kliver nu in på sin tredje mandatperiod och hans parti kommer att få 134 av sammanlagt 199 mandat i parlamentet, vilket innebär två tredjedelars majoritet och räcker för att bland annat göra ändringar i grundlagen.
I stort sett hela Fidesz valkampanj har handlat om skrämselpropaganda kring migration. Viktor Orbán har hetsat mot invandrare, EU och muslimer.
– Ungern har vunnit en stor seger, sade premiärministern när han talade till en grupp anhängare sent under söndagskvällen då valresultatet presenterades.
Resultatet applåderades från många håll bland Europas nationalistpartier. Bland annat skickades lyckönskningar till Orbán från Franska Nationella Frontens partiledare Marine Le Pen som på Twitter skrev att hon gladdes åt att Ungern sade nej till ”den massinvandring som EU förespråkar”.
Samtidigt kom också kritik mot Orbán och hans parti Fideszs metoder. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, skrev enligt nyhetsbyrån Reuters att en ”hotfull och främlingsfientlig retorik, partiska medier och oklar finansiering av valkampanjer kvävde den politiska debatten i landet”.
Även människorättsorganisationen Amnesty är oroade över utvecklingen och menar att deras arbete nu hotas i landet.
– För Amnesty och många andra organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter och för att försvara flyktingar i landet, innebär Fidesz seger att de nu riskerar att tystas eller till och med läggas ned, skriver Amnestys Europachef Gauri Van Gulik i ett uttalande.
Samtidigt förklarar hon att organisationen inte kommer att låta sig tystas och att arbetet med mänskliga rättigheter i Ungern nu är viktigare än någonsin.
Det handlar om demokratiska tillbakagångar som sker sakta och fridfullt.
Ann-Carine Jungar, docent i statsvetenskap
Redan dagen efter valet, i måndags, presenterade Fidesz gruppledare i parlamentet ett nytt lagförslag som är tänkt att förbjuda människor i landet att hjälpa flyktingar inom ett visst avstånd från den ungerska gränsen. Andra punkter i lagförslaget föreslår kraftiga skattehöjningar för frivilligorganisationer som hjälper asylsökande.
– Tonläget har höjts men det här har ju redan pågått en längre tid. Men det är klart att man måste vara väldigt bekymrad över vad som händer i Ungern, säger Ann-Carine Jungar, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola i Stockholm som specialiserat sig på högerpopulistiska och främlingsfientliga partier i Europa, till Arbetaren.
Hon tror att valresultatet kommer att stärka andra nationalistiska partier inom EU och drar paralleller till utvecklingen i Ryssland.
– Det handlar om demokratiska tillbakagångar som sker sakta och fridfullt. Om makthavare som först genomför förändringar i landets viktiga institutioner, sedan kring mediefriheten och till slut för att förhindra all opposition och kritik, säger hon.
Bland de andra partierna betecknas valresultatet som ett misslyckande. Landets andra högerradikala nationalistparti Jobbik blev dock näst störst med 20 procent av rösterna. Ändå valde partiledaren Gabor Vona att lämna sin post.
Lämnar gör också socialistpartiets ledare Gyula Molnár efter att de endast lyckats få strax över 11 procent. Också det gröna partiet gick kraftigt tillbaka i valet och där kommer minst en av de två partiledarna lämna sin post.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.