Flera anställda på Försäkringskassan har vittnat om att för få avslag på sjukpenningsansökningar har tagits upp av chefer på kassan under lönesamtal som skäl för lägre lön.
Både socialminister Annika Strandhäll (S) och Försäkringskassans ledning anser att om det förekom vore det ”oacceptabelt”. Samtidigt skriver nu Försäkringskassan till Arbetaren att det rör sig om ”medieuppgifter som vi inte kunnat belägga”. Men ledningens reaktion upplevs av ST, ett av facken för Försäkringskassans anställda, som otillräcklig.
– Vi har fört diskussioner utanför massmedia om det i ett par år nu. Vi varnade för det här redan 2015. Sedan dess har vi nåtts av propåer från medlemmar och har gått på ledningen för sjukförsäkringen, säger Thomas Åding, vice ordförande för ST:s avdelning för Försäkringskassans anställda.
Redan i januari i år vittnade en nu verksam och en tidigare handläggare på Försäkringskassans kontor vid Globen i Stockholm till tidningen ETC om pressen att avslå ansökningar om sjukpenning. Den nuvarande anställde sade också att ”många avslag ger lönepåslag”.
I söndagens Agenda i SVT upprepades berättelsen. Till SVT säger Lars-Åke Brattlund, försäkringsdirektör på myndigheten, att om uppgifterna stämmer rör det sig i så fall om en isolerad händelse.
Men på måndagen strömmade fler vittnesmål in till SVT Nyheter om förekomsten på flera andra kontor i Sverige.
Det verkar som att Försäkringskassan som arbetsgivare har svårt med sin styrning. Hittar man inte rätt styrning kan det mynna ut i att avslagsfrekvens blir ett bedömningskriterium.
Thomas Åding, vice ordförande för fackförbundet ST:s avdelning för Försäkringskassans anställda
Under våren genomförde ST-facket en enkätundersökning där svar inkom från hälften av kontoren i landet. Där svarade personal på tre kontor att antalet avslag även på deras kontor tagits upp under lönesamtal.
– Det är åt skogen det som skett på alla sätt. Det är helt oacceptabelt. Avslag ska absolut inte kopplas till lön. Det verkar som att Försäkringskassan som arbetsgivare har svårt med sin styrning. Hittar man inte rätt styrning kan det mynna ut i att avslagsfrekvens blir ett bedömningskriterium, säger Thomas Åding.
När Arbetaren söker Försäkringskassan för att få svar på våra frågor från en ansvarig representant får vi först svaret från pressekreteraren Jacob Lagercrantz att de ”nog inte har mer att säga i frågan”. Därefter går myndigheten med på att svara skriftligt, men någon intervju ställer man inte upp på.
– Det är ett val vi har om vi har något mer att säga. Om det inte kommit något nytt kan vi göra den bedömningen, säger Jacob Lagercrantz.
I sitt skriftliga svar skriver Försäkringskassan, genom pressekreteraren Victor Svensson, att om detta felaktiga sätt förekommer ”så vore det naturligtvis oacceptabelt.” Trots att frågan ska ha lyfts flera gånger av facket omnämner han fortfarande de anställdas vittnesmål som ”medieuppgifter”.
”Som jag nämnt ovan är det medieuppgifter som vi inte kunnat belägga. Vi behöver ändå vara väldigt tydliga internt med vad som gäller, och då är de åtgärder vi kan vidta kopplade till just tydlighet och kommunikation till våra chefer.”
Från fackligt håll ser Thomas Åding dock varken att svaret eller åtgärderna som åsyftas ha varit tillräckliga.
– Jag kan bara konstatera att det är ett otillräckligt svar ni har fått. Man borde för länge sedan ha säkerställt att det inte kan hända och det har man inte gjort. Även om jag är osäker på vad man gjort eller inte, kan man i alla fall säga att om man inom ledningen försökt förhindra det och utbilda chefer har man inte lyckats, säger han.
Men Thomas Åding anser också att frågan borde ha tagits på större allvar från regeringens sida. Enligt honom har även socialdepartementet informerats, något som han menar rimligen borde ha fått effekten att antal avslag inte längre borde bli en fråga i lönesamtalen.
– Man uttrycker sig så starkt för att man säkert tycker så, men man har gjort för lite för att säkerställa att det inte händer. Departement och regering borde tryckt på hårdare vad försäkringen är till för, säger Thomas Åding.
